- Project Runeberg -  Eskimålif /
129

(1891) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Ernst Lundquist With: Otto Sinding - Tema: Greenland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Moral

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MORAL.

129

ogynnsamt, att de dag efter dag måste vända hem till
en hungrig familj utan byte. Egede bör säkerligen minst
af allt klaga öfver denna egenskap; ty hade icke den och
deras stora fredlighet varit, skulle de säkert icke ha funnit
sig så snällt i de första européernas ofta våldsamma
uppträdande, och jag tror, att den skall förklara vissa sidor
af deras moraliska uppfattning.

Jag hade ganska ofta tillfälle att beundra deras stoiska
tålamod; när de t. ex. om morgonen kunde stå i timtal
inne i förstugan i kolonistyresmannens hus eller i
snögloppet utanför hans dörr och vänta på honom eller
handelsassistenten, hvilka emellertid kunde vara upptagna
på annat håll. De skulle göra upp en liten handel med
dem, innan de reste till sitt hem, ofta många mil från
kolonien, och det kunde vara af stor vikt att komma i
väg så fort som möjligt, för att hinna hem i skaplig tid.
Ja, ibland kunde det till och med se osäkert ut med
vädret, och då var hvarje minut ännu mera dyrbar; men
lika orubbliga och, som det tycktes, likgiltiga stodo de
och väntade timme efter timme. Frågade jag dem, om
de skulle ge sig af, svarade de bara: »Jag vet inte...
kanske, om inte vädret blir sämre», o. d., men otålig
klagan hörde jag aldrig.

Följande tilldragelse från Godthaab illustrerar ganska
bra denna sida af deras karakter. En inspektör skickade
en gång en kvinnobåt med besättning ut i
Ameralikfjorden för att samla gräs till hans getter. De blefvo
emellertid borta flera veckor, och ingen förstod, hvad det hade
blifvit af dem. Slutligen kommo de, och då inspektören
frågade, hvarför de hade varit så länge borta, svarade
de, att då de kommo dit in, var gräset alltför kort, och
de måste därför slå sig ner och vänta, medan det växte.

Det måste erkännas, att eskimåens ursprungliga moral
i många hänseenden står den ideelt kristna mycket nära,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 16 17:12:02 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eskimalif/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free