Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Begåfning — Formsinne — Musik — Diktning — Skildringar af infödda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDRINGAR AF INFÖDDA.
159
till Peter: »Nu skola de väl åter hålla på med dessa
upptåg, jag är så sömnig, de veta ju, att det är helgdag
i dag; jag sade då till dem: »det är helgdag i dag.»
Litet därefter, då de nästan tego, började Peter och
jag att sjunga salmer, åtskilliga, som vi hade lärt oss, straxt
därpå tego de alldeles, och den yngre af lapparne började
sjunga salmer.
Då vi vaknade, gingo Peter och jag ut för att hämta
resten af köttet af min ren, då vi närmade oss vårt tält,
började himlen åter bli mulen, vi förde ner köttet till våra
kajaker, men så snart vi voro komna dit ner, kommo
lapparne dit ner, jag gaf dem då åter litet kött till att koka
och gick tillsammans med dem upp till tältet. Sedan fingo
de ryggen och halsen af renen att äta.
Vi började åter tröttna på att stanna där, då det
begynte regna och det ännu ingen båt kom för att hämta oss,
det vi voro mest ledsna öfver var våra skodon, fastän vi
hade två par hvar med oss, voro bägge paren alldeles
sönder, så att vi till sist måste ta en omaka kamik på hvar fot.
Vi började då tala om, att vi ville försöka komma ut
ur fjorden igen, så snart vädret blef godt, vi sade då till
européerna, att vi i kväll ville sofva i våra kajaker, då vi
icke tyckte om att sofva så länge om morgonen som de
gjorde, då det icke var sedvana eller skick bland oss
grönländare, då de icke hade något särskildt’ emot det, gingo
vi ner för att sofva i kajakerna. Då vi vaknade och gingo
upp till tältet nästa morgon, frågade de, om vi hade sofvit
godt, då vi svarade ja därtill, tackade de.
Då vi hade ätit om kvällen, sade vi god natt till dem
-och gingo åter ner för att sofva i kajakerna med den
föresats att, om vädret tillät det, nästa dag resa därifrån, då
våra skodon voro alltför obehagliga att begagna i det skick,
hvari de nu befunno sig.
Vädret var följande morgon mycket fint, med blå
himmel, och vi gjorde oss då färdiga till att resa, började ordna
det kött, m. m., som vi skulle ha med oss, och voro nästan
färdiga, plötsligt hörde vi då ute på fjorden ett skott, just
som solen började stiga upp, vi voro ännu icke riktigt säkra
på, om vi hade hört rätt eller ej, kort därpå hörde vi åter
ett skott och flera skott, jag besvarade då skotten ock gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
