Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
TRETTONDE KAPITLET.
talandet af deras namn ha makt att kalla dem upp ur
grafven eller oroa dem där. I detta sammanhang kan
också nämnas, att grönländarne t. ex. icke våga nämna
en isbräs (Putsortoks) namn, när de ro förbi den, af
fruktan att den skall bli förolämpad och »kalfva.»1 Något
liknande finnes mycket utbredt bl. a. hos indianerna, som
icke våga uttala namnet på ställen och floder.2
Angående själens lif efter kroppens död tycks det
ha varit något olika meningar. Några, som af
missionärerna kallas dumma och förfäade människor, ansågo
att allt var slut vid döden och att det således ej fanns
något lif på andra sidan grafven. De flesta grönländare
tyckas dock ha ansett, att om själen än icke var alldeles
odödlig, så brukade den dock fortfara att lefva efter
kroppen eller åtminstone att lefva upp igen, sedan den dött
tillsammans med denna, och den kom då antingen till
ett ställe under jorden och hafvet eller till ett ställe i
öfvervärlden uppe i himlen eller snarare mellan den och
jorden.3
Det förra stället anses som det bästa, det är ett godt
land, där det enligt H. Egede är »däjligt solsken, godt
vatten, djur och fåglar i myckenhet». Det kan synas
underligt, att de i motsats till oss förlägga sitt bästa ställe
till under-jorden eller hafvet; men detta förefaller mig lätt
1 Jmfr. Nansen: Paa ski over G-rønland, sid. 301.
2 Om namnets och namnuttalandets betydelse hos de olika
folkslagen har Kristofer Nyrop skrifvit en betydelsefull och omfattande
afhandling, »Navnets Magt» i Mindre Afhandl. udg. af det phil.-hist.
Samfund, Kjöbenhavn 1887, sid. 119–200. Se också B. Grøndahl:
Annaler for Nordisk Oldkyndighed 1863, sid. 127, Moltke Moe i
Letterstedtska tidskriften 1879, sid. 286, S. Grundtvig; Danmarks gamle
Polkeviser, bd. 2, sid. 339, H. Spencer: Principles of Sociology VI,
sid. 701.
3 Jmfr. Kink: Om Grønlændernes gamle Tro. Aarb. f. nord.
Oldk. og Hist. 1868, III, sid. 202.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
