Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svenska Historiska Fosterländska Sånger - Medeltiden - Drottning Filippa af H. Bjursten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MO
Eterneller och VurlAmnm»?.".
Jag hör din röst, jag ser ditt öga glimma
Af andaktens och ödmjukhetens tår.
Din blick jag fastad ser i midnattstimma
Uppå Försotiarn och hans djupa sår.
Stum böjer du din krönta hjessa neder,
En helig rysning skakar dig: du beder’).
"Förbarmare! hvad äro lifvets fröjder?
Blott gyllne skyar, som mot bergets topp
Oss vinka till dess solbelysta höjder,
Der allt är kärlek, skönhet, ljus och hopp. —
Men knappt är målet för vår längtan hunnet,
Förr’n allt är, likt en flygtig dröm, försvunnet.
Jag älskat har — och jag är glömd alltredan,
Ej han förstod mitt varma hjertas bön–
Jag ville dofta osedd, som resedan,
Då blef jag trampad: det är blommans lön,
Tills stolt jag reste mig, med mod i hågen
Och segren följde mina bud på vågen.
Min kärlek, bortstött kallt utaf despoten,
Brann för det land man mig till hembygd gaf.
Jag flydde prakten, flärdens glans och ståten
Och kungaborgens festsal blef mig qväf.
Ack,tomma äro alla lifvets fröjder,
Då hjertat suckar ensamt nå dess höjder.
1) Läsaren bör Ihogkomma, att drottning Filippa var liksom alla hennes
kristna samtida i Norden katholik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
