- Project Runeberg -  Instinktens mysterier /
10

(1918) [MARC] Author: Jean-Henri Fabre Translator: Hugo Hultenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min »harmas»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av ända till två meter och slutar i stora, skära
blombollar. Hans beväpning står just icke efter
guldtistelns. Vi få heller icke glömma de
egentliga tistlarnas släkte, först och främst den
skarptaggiga eller »grymma » Cirsium, som är så väl
väpnad, att växtinsamlaren inte vet, var han skall
fatta tag i den; vidare Cirsium lanceolatum med
sin rika bladväxt och sina hotfulla spjutspetsar;
och slutligen den svartfläckiga tisteln, som växer
i en tornuddig rosett.

Mellan dessa slingra sig utefter marken de långa,
taggiga björnbärsrevorna med sina blåsvarta bär.
Vill man gå in i dessa taggiga snår, där bin och
getingar hålla till och samla föda, får man antingen
ha högskaftade stövlar eller hålla till godo med
blodiga rispor på benen. Så länge marken har
kvar en återstod av vårregn, saknar denna vilda
växtlighet icke en viss tjusning, då guldtistelns
pyramider och bomullstistelns smäckra stänglar
höja sig över den matta, som bildas av den
guldblomstriga centaureans gula huvuden. Men när
sommartorkan kommer, är det hela en tröstlös
rishög, som skulle fatta eld för en tändsticka och
flamma upp från den ena ändan till den andra.
Sådant är, eller rättare sagt var vid mitt tillträde,
det tjusande Eden, där jag hädanefter tänker
leva, ensam med mina insekter. Fyrtio år av
strävan och knog hava vunnit det åt mig.

Jag kallade stället ett Eden, och från min
synpunkt är uttrycket icke överdrivet. Denna karga
mark som ingen skulle velat ha ens till rovodling,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:13:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabre/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free