Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnokärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
ningen alt kväva ett jämmerrop, då jag satte foten i
snöskorna. Passuk höll sina läppar hårdt slutna
och gick i spetsen för att trampa väg. Långe Jeff
stortjöt.
Thirthy-Mileflodens lopp var raskt, och strömmen
frätte isen underifrån, och där fanns många lufthål
och rämnor och mycket öppet vatten. En dag träf-
fade vi på vår man vilande på isen — ty han hade gi-
vit sig av i förväg på morgonen, som han brukade —
men mellan oss och honom var öppet vatten. Han
hade gått omkring det på kantisen, men där var det
för smalt för en släde att komma fram. Vi funno
emellertid en isbrygga. Passuk var lätt och gick där-
för först med en lång stake buren på tvären framför
sig, i händelse isen skulle brista under hennes fötter.
Men hennes skor voro breda och hon kom över. Så
kallade hon på hundarna. Men de hade varken sta-
kar eller skor, och isen brast under dem och de rycktes
med av strömmen. Jag höll hårdt i släden bakifrån
tills linorna brusto och hundarna försvunno under
isen. Det fanns inte mycket kött på dem, men jag
hade räknat på dem till en veckas uppehälle, och nu
voro de borta.
Morgonen därpå delade jag hela vårt förråd av
proviant, vilket var ganska litet, i tre delar. Och jag
sade till Långe Jeff, att han kunde följa med oss eller
icke, vilket han ansåg bäst, ty nu skulle vi fortsätta
färden så raskt vi förmådde. Men han hov upp sin
röst och grät över sina såriga fötter och sina mödor
och sade hårda ord 0111 dåligt kamratskap. Passuks
fötter voro såriga och mina fötter voro såriga — värre
än hans, ty vi hade haft allt arbetet med hundarna —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
