Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid regnbågens fot - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
mil längre ner, där ingenting hade händt; Montana-
Kid hade däremot nyligen kommit från kusten, och
de överföllo honom med frågor om den yttre världen,
från vilken de hade varit avstängda ett helt år.
Ett plötsligt dån nere från isen, som överröstade
det allmänna bullret vid floden, förmådde allesam-
mans att bege sig till stranden. Vattnet ovanpå is-
ytan hade tilltagit i djup, och isen, som ansattes både
från ovan och nedan, kämpade för att slita sig loss
från strändernas grepp. Sprickor och rämnor föddes
inför åskådarnas ögon, och luften genljöd av ett oupp-
hörligt skarpt och häftigt smattrande som från en
skyttelinje i klart väder.
Uppifrån floden kommo nu två män körande ett
hundspann med full fart mot ön på en issträcka, som
icke låg under vatten. Men just som Montana-Kid
och de andra hade fått s}rn på dem, nådde de vattnet
och började plumsa igenom det. Bakom dem, där
de hade sprungit nyss förut, bröt isen upp och välte
om. Genom denna öppning störtade vattnet över
dem ända upp till midjan, begravde släden och drev
hundarna åt sidan i rät vinkel, trasslande in dem med
varandra, kämpande för livet. Men männen hej-
dade sig för att bereda dem en möjlighet att rädda
sig, kastade sig in i det vilda tumultet och höggo av
de hindrande linorna med sina slidknivar. Sedan
kämpade de sig fram till stranden genom virvlande
vatten och malande is, medan Kid före alla andra
hoppade ner bland isstyckena för att hjälpa dem i
land.
»Bevare mig, är det inte Montana-Kid!» utropade
den ene av männen, just då Kid satte honom på fötter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
