Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp henne två gånger. Hon kom tillbaka till sin plats,
satte sig, tog åter sin solfjäder; hennes barm höjde och
sänkte sig ej hastigare än förut, och Arkadi fortsatte
sina berättelser, hänförd af lyckan att veta sig vara i
hennes närhet att få tala med henne och därunder
betrakta hennes ögon, hennes vackra panna, hennes nästan
allvarliga, men så intagande ansikte. Hon talade ej
mycket, men hennes yttranden förrådde en icke ringa
världserfarenhet; af några bland hennes anmärkningar
föranläts Arkadi att draga den slutsatsen, att hon
oaktadt sin ungdom hunnit genomgå många själsskakningar
och tänka sig in i mycket.
»Med hvem var ni i sällskap, då herr Sitnikov
presenterade er?» frågade hon honom.
»Ni fäste er således vid denne unge man?» svarade
Arkadi. »Tycker ni icke, att hans utseende fängslar?
Han heter Bazarov och är en vän till mig.»
Arkadi började beskrifva sin vän för henne.
Han fördjupade sig i så många enskildheter och
uttryckte sig med så stor värme, att fru Odintsov vände
sig mot Bazarov och betraktade honom nyfiket.
Mazurkan var emellertid slut. Arkadi var ledsen öfver att
nödgas skilja sig från sin dam; han hade tillbragt en
så angenäm stund i hennes sällskap. Icke så, som skulle
han därunder icke förstått, att hon behandlade honom
med, så att säga, ett slags nedlåtenhet, men han kände
sig tillfredsställd därmed, ty unga män anse det icke
förödmjukande för sig att stå under en vacker kvinnas
beskydd.
Musiken tystnade.
»Tack», sade fru Odintsov och steg upp. »Ni har
lofvat att göra ett besök hos mig; jag hoppas, att ni tar
er vän med er. Jag är mycket nyfiken att lära känna
en person, som är nog djärf att icke tro på något.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
