- Project Runeberg -  Fäder och söner /
164

(1906) [MARC] Author: Ivan Turgenev Translator: Josef Natanael Nyman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hon trodde på Jurodivi[1], på skyddsandar, på skogstroll,
på olycksbringande möten, på onda ögon, på skrock, på
den underbara verkan af salt, som långfredagen
nedlägges å altaret, på världens snart förestående slut; hon
trodde, att om vaxljusen icke slocknade under
påsknattsmässan, skulle hveteskörden bli god, och att svamparna
icke växa, sedan en människoblick träffat dem; hon
trodde, att den onde trifs på sådana ställen, där det
finns vatten, och att alla judar ha en blodfläck på
bröstet; hon var rädd för näbbmöss, huggormar, grodor,
blodiglar, åska, kallt vatten, drag, hästar, bockar,
rödhåriga människor och svarta kattor och ansåg syrsor
och hundar vara orena djur; hon åt icke kalf, dufvor,
kräftor, ost, sparris, jordärtskockor, hare eller vattenmelon
(därför att en afskuren melon påminner om Johannes
Döparens afhuggna hufvud), och blotta tanken på ostron,
som hon icke ens kände till utseendet, kom henne att
rysa; hon tyckte om att äta mycket och fastade strängt;
hon sof tio timmar om dygnet, och hon njöt icke någon
hvila alls, om Vassili Ivanovitsch beklagade sig öfver
ondt i hufvudet. Den enda bok, som hon läst, hade till
titel: »Alexis eller kojan i vildmarken»; hon skref högst
ett eller två bref om året och förstod sig förträffligt på
syltsaker och inlagda födoämnen, ehuru hon själf icke
lade hand vid något och i allmänhet icke gärna rörde
sig ur stället.

Anna Vlassievna var för öfrigt mycket godhjärtad
och på sitt sätt icke utan godt förstånd. Hon visste, att
här i världen finnas herremän, som äga att befalla, och
män af folket, som måste lyda; af denna anledning hade
hon ingenting att invända mot de underlydandes
öfverdrifna ödmjukhet eller deras bugningar djupt ned till


[1] De ryska »Jurodivi» motsvara »les innocent» under medeltiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:15:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderson/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free