Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En nejd i Slottsparken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Söker, dag och natt, hans möte.
«0, att snart hans famn mig
Så hon klagar under tåren;
Hoppet re’n bevingar spåren,
Suckar dock från barmen bäfva:
Grönt är floret, som de hafva,
Grön är förstlingen af våren.
ROSA.
Men från moderlandet åter
Skona gossen Maj sig svingar,
Famnar med de gyllne vingar
Systern, som ej längre gråter.
Snart hans glömska hon förlåter,
llädd att honom än förlora;
Han, med läppar af aurora,
Blidkande kring henne kryssar:
Rosor äro barnens kyssar,
Eödt förenar Maj och Flora.
FLORINNA.
Dock, när lifvets andar alla
Spränga vinterns hårda kedja,
Hjertan, flod och jord sig glädja,
Luftens tusen sånger skälla,
Alla sinnen sammanfalla
I en frid af verldsförsoning,
Själen dricker nåd och skoning
I hvar stråle från det Höga:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
