Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - INLEDNING - Fryxells moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ådagalägger varm gudsfruktan och klart omdöme,
hvarjemte de andas den innerligaste kärlek till
sonen. En gång, då denne ej på länge skrifvit
till henne men deremot flera bref till sin syster
— förmodligen om de poetiska kalendrar, till hvilka
han under denna tid insände bidrag — klagar
modern: »fast jag icke har något »caländer» hjerta,
så fins der ett modershjerta så öppet och ömt
som någons.» I sitt sista bref, skrifvet d. 29 Jan.
1824 och ett par månader före hennes död, tackar
och välsignar hon sin son för all den glädje,
han gjort henne »på gamla dagar», och fortsätter
vidare: »alla, som läst dina böcker, lemna dem
sitt goda loford; måtte Gud välsigna alla dina
bemödanden för den goda saken (reformförslagen
rörande läroverken?) äfvensom mitt upprörda hjerta
innerligen välsignar dig för min Fredrik, (en yngre
son) som du så kraftigt understödt.»[1]
Sådan var Anders Fryxells moder. Hennes
personlighet, hennes sätt att sköta sitt hus och
uppfostra sina barn utgöra i många fall
förutsättningen och vilkoret för rigtningen af sonens
verksamhet och lif. I detta sträfsamma men glada
och fridfulla hem med dess rena seder härdades
och stärktes hans kropp, vandes han vid arbete
och sparsamhet, uppfostrades han till enkla
lefnadsvanor och medförde till lifvets kamp helsa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
