Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungar i landsflykt i Sydsverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGAR I LANDSFLYKT I SYDSVERIGE. 67
togos, visar dock - så vilja vi gärna tro - på vackra
och älskvärda sidor hos vårt folk: ej blott känslan af
gästfrihetens förpliktelser, utan äfven en viss ridderlig
vördnad för olyckan, och en oegennytta, som ej
fordrar betalning för hvad som gifves.
Annorlunda mottogos Bourbonerna i det rika
England, där man knappast tillät dem att landstiga
och prutade på det underhåll, som man ej ansåg sig
kunna undgå att gifva.
I bref till kejsar Alexander hade grefve de 1’Isle
underrättat om sin afsikt att begifva sig till England
men på samma gång tillagt: »Min enda betänklighet
är, att min återkomst (till Mitau) därigenom
uppskju-tes. Jag så väl som min brorson hafva i Kurland
kvarlämnat dyrbara panter, som böra innebära en
borgen för min längtan att återkomma för att med dem
dela bevisen på E. M:ts vänskap och dess
välgärningar.» Dessa försäkringar voro tvifvelsutan föga
uppriktigt menade; och Alexander, nu nära förbunden
med Napoleon, var alldeles icke angelägen att i sitt
rike behålla vare sig pretendenten till Frankrikes tron
eller de »panter», som han och hans ätt kvarlämnat i
Mitau.
Vid första lägliga tillfälle skulle också de
»kungliga damerna», som här åsyftas, Frankrikes biltoga
drottning, Marie Josephine Louise af Savoyen, och
hertiginnan af Angouléme, Ludvig XVI:s och Marie
Antoinettes dotter, begifva sig till England. Äfven
de måste taga vägen öfver Sverige och ökade sålunda
antalet af de landsflyktiga Bourboner, som här kvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
