Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En folktribun och en frihetsskald från 1840.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FOLKTRIBUN OCH EN FRIHETSSKALD FRÅN I 840. 203
skulle tvinga regeringen att före årets slut åter
sammankalla ständerna. Antagandet af »ett nytt
statsskick», förberedt vid den redan började riksdagen,
skulle vid den kort därpå följande genomdrifvas med
eller mot regeringens vilja. Liksom den beryktade
svarsadressen var ett lån af Lars Hierta, så härledde
sig denna motion egentligen från Anders Lindeberg;
men detta förringade icke verkan af den populäre
folkrepresentantens ord. När hans meningsfrände
inom ståndet, den oförsynte Sven Heurlin, yrkat att
vid bestämmandet af statsrådens aflöning borde
förfaras efter samma grunder som vid »städjandet af
tjänstehjon», var den förre färdig att följa samma
tankegång. Ständerna borde känna sig såsom en
»husfader», som läte anslagens frikostighet bero af den
grad af »flit, sparsamhet, erkänsla och aktning för
husfaderns vilja», som visats af öfriga
familjemedlemmar - d. v. s. statsråden och regeringsmakten. Det
är parlamentarismens princip, uttryckt i patriarkaliska
ordalag.
Sin ställning såsom en af bondeståndets
hufvud-personer bibehöll Hans Jansson till riksdagens slut,
ehuru han under dess fortgång gjorde mindre buller
af sig än under dess begynnelse. Ett vidlyftigt
anförande till bondeståndets protokoll vid ett af dess
sista sammanträden ansågs såsom ett slags
»afskeds-adress» och innehöll följande tirad: »Vi kunna tryggt
vädja till nationen och framtiden. Döme de öfver oss!»
- Det har ansetts sannolikt, att detta slutstycke i
Hans Janssons verksamhet vid 1840 års riksdag flutit
ur samma penna som hans adress vid dess början.
Okändt var det visserligen icke för dem, som
stodo riksdagsförhållandena nära, »att böndernas höf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
