Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det snöar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I2Ö
Två år efteråt dog modern. Jeanne kun-
de inte förmås att visa den minsta ömlhet.
Moderns klagande blick fortfor att följa
henne, men hon låtsades, som om hon in-
genting såg. Ett ögonblick, då fadern var
borta, kallade hon henne cill sig. Jeanne
kom. Modern såg på henne: — Du vet det!
Jeanne böjde sitt huvud till svar. — Eör-
låt mig, ibarn, innan jag går bort! Men
hon lämnade modern utan att bevärdiga
henne ett svar.
Knappast var livslågan släckt, förrän ån-
gern kom. Och i sin iver att göra något
gott som vedergällning för sin hårdhet, be-
slöt sig barnet för att göra vad det kunde,
för att fadern inte skulle upptäcka något.
Samma natt gick Jeanne in i det rum, där
modern låg lik, och genomrotade där alla
lådor och gömställen. Och hon hittade de
brev, som hon letade efter. De lågo på bot-
ten av moderns juvelskrin. Hon stoppade
dem på sig, men just som hon ämnade läg-
ga smyckena tillbaka, kom fadern in, han
hade hört väsen. Hon kunde inte lämna
någon förklaring och fick finna sig i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
