Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gången han på detta sätt ursäktade henne,
det visste han nog. Han hade mer än en
gång förut, då sinnet blef bittert, sagt till sig
själf att hennes föregående, hennes föräldrar,
hennes uppfostran och lif, själfva naturen varit
orsaken till det misslyckade hos henne som
kvinna och maka. Men aldrig förr hade han
så tydligt känt sin egen skuld, sina egna fel
och brister som i denna minut. Hans var
också det dryga ansvaret, och nu, som i annat,
fick han söka förklaringen äfven i egen
bristfällighet.
Småningom blef han lugn. En klocka
slog och han reste sig, fick brådt. Det kalla
vattnet svalkade hans heta ansikte. Han
började kläda sig med febril ifver.
Det bästa skedde. Hvad som skulle ske
senare blef den timmens sorg, ty hvar dag
hafver nog af sin egen plåga. Och då han
tänkte på denna dag, hvilade öfver den ett
solens skimmer, som var sällsynt. Från
morgonen och intill nu tyckte han sig ha lefvat
en längre period än tillförne. Trots allt var
han innerst spänstigare än förut — det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
