Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högre än hufvudgärden legat. Och han kunde
följa mattornas gång, gardiners och portiärers
fall, panelhyllornas osynliga förråd och
boa-seringens spegling af det som varit. — På
hörnaltanens stengolf låg en skrumpen
pelargonia som en mörknad blodfläck.
Inga bref kommo mer, den sista posten
var ett vykort och en blyertshälsning från Ask.
Som dagarna gingo torkade lifvet in, krympte.
Bendel kände sig som i landsflykt. Emma och
Ida hade rest till sina olika landsortsändar
— de hade gråtit en obligatorisk minut vid
afskedet — och gamla Lena stultade omkring
morgon och afton som enda hjälpreda. Hon
skulle bli kvar i huset, det var en betingelse,
men hon hade ändå fått för sig att detta
plötsliga och för henne obegripliga uppbrott
hade något att göra med en resa. En dag
frågade hon:
— Skall jag inte börja packa?
— Packa?
— Ja, goa direktörn, till resan.
— Resan — hvilken resa?
— Skall inte direktörn resa då?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
