Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiden kallade ruta. En ruta i de dagar höll sex alnar efter
Lyhskt mål eller Iva famnar. Tyhe lirahc mätte sundet med
matliematiska instrumenter, och efter hans uträkning var
e-mcllan llelsinghorgs hro och Kronohorg 71)30 Lyhska alnar,
hvilket gör 1523 urgyæ, således blolt en skillnad af 4
or-gyæ eller 24 alnar, emellan denna ocli den mätning som
med landlmälarkcdja gjordes på isen. Fordom var del elt
politiskt tvisteämne, om det vore möjligt hindra en
fi-endtlig flotta gå genom sundet. Erfarenheten har visat
o-möjligheleii. 1044 gick Louis de Gcers flotta dcrigenom,
1638 ilen Holländska, hegge oskadda*).
Helsingborgs stad har i gamla dagar varit en hadc
större och rikare stad än den nu är: nti elfte, tolfte och
följande sekler den rikaste i Skåne. När konung Waldemars
Jordehok upprättades öfver hela landet, utfördes i
densamma hvad hvarje stad och hvarje härad skattade till kronan:
Helsingborg påfördes 200 mark löilig och 50 mark uti
penningar, Helsingburgh C.C. m:r et de eadern Villa XXX m:r
pro milsiimærs giald. Lunds stad gaf dock icke mer än 40
mark löilig ocb 40 mark i penningar. Södra Aslio,
Bonne-bergs ocb Luggede härader betalte ej mer än 180 mark
lö-dig ocb 50 mark i penningar. Af Sl.unc gick uppbörden
icke fullt till 1500 mark lodig ocb inemot 500 mark
penningar. Helsingborg ensamt skattade stiledes | mot bela
Skåne ocb kanske något mer, ocb omkring 5 gänger mer än
Lunds stad **). Konung Magnus Laduläs hadc icke mer af
Gotland än 00 mark lödig ocb 280 mark i penningar. Mark
*) Förf. fick sedan sjelf se Engelska flottan passera
sundet, när en Cannings vän i kejsar Napoleons kabinett
underrättat bonom att der voro underhandlingar å hane att
Danska flottan skulle fä ”lagas” af Napoleon för alt kunna
användas mot Engelsmännen, ocb Danmark slä oskyldigt
inför berrarne på hafvet. Canning föreslog nu i Engelska
kabinettet .alt — göra tvångslån af Danska flottan, för att
förekomma den Franska tillställningen. Berätladt af
statsmän frän den tiden.
**) ”1 K. Waldemars Jordchok läses enl. Lngerbr. Mon.
Scan. p. 113 (fol. XL verso).
Helsingburgh cc mr cl ilc eadern villa XXX inr pro
mitsuinærsgiald.
Biargh (Bjära härad) cc mr den. De moncla Lundensi
denarios pro ccc mr argenti preter rnonet. pro M. mr
de-aariorum. — — —”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
