Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en betydande fordran i Danmark. Efter denna fullkomliga
seger var hela landet öppet för svenska fältherren. Lätt
hade Matts Kettilmundsson kunnat lägga Skåne under Sverige,
men ställningen var då för kinkig för att en sådan inkräktning
skulle kunna behållas. Riksföreståndaren var nöjd, att
genom denna seger fullkomligen hafva stött Birger från
Svenska tronen; och som all den hjelp denne fördrifne
Konungen från Danmark kunde få nödvändigt skulle gå genom
Skåne upp till Sverige, fann han mera enligt med sakernas
då varande politiska ställning att föröda hela Skåne, på det
en Dansk krigshär derstädes icke mera eller så snart skulle
kunna sammandragas; också tror jag aldrig att Skåne
någonsin blifvit grymmare medhandladt än nu: ty utom 8 härader
plundrades och brändes hela landet. Städerna Lund, Malmö
och Skanör köpte sig med stora penningsummor fria från
sköfling och brand. Falsterbo och dess slott intogs och
plundrades. Sist kom ordningen till Helsingborg. Dess slott
var för fast att våga med en storm sig bemästra; det
inspärrades och en ordentlig belägring företogs, men under
belägringen af Helsingborg öppnades underhandling, i
Roskild skulle fullmäktige Mårtensmessodag sig infinna.
Fiendtligheterna upphörde genast. I Roskild afslöts stillostånd på
3 år. Svenska Kronprinsen Magnus skulle blifva i sitt
fängelse, dock med full säkerhet för sitt lif. K. Birger fick
icke komma in i Sverige, men på Gotland hade han fri- och
säkerhet att vistas och vara. Slutligen måste K. Erik
Menved ingå att icke straffa de Skåningar som under denna
fejden varit svenska hären, Hertig Christopher och Erkebiskop
Juel tillgifne och dem bistånd gjort. Det blef ock
öfverenskommet att Svenske och Danske fullmäktige skulle
sammanträda i Helsingborg [1] för att underhandla om en billig
och säker fred i Norden; men detta i Helsingborg beramade
möte kom icke till fullbordan, ty Danska Konungen Erik
Menved dog kort härpå, år 1319, hvarigenom sakerna fingo
en hel annan ställning. Danmark kunde nu icke mera blanda
sig i svenska oroligheterna. K. Birger flyktade från Gotland
till Danmark. Prins Magnus, Hertig Eriks unga son,
utvaldes till Sveriges Konung. Prins Magnus, K. Birgers son,
halshöggs i Stockholm 1320.
”132l begärde Erkebiskop Esger i sin förlikning med
K. Christopher att förklaras qvitt och fri för de 5000 mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
