Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Kap.
Om Rectorerne vid Helsingborgs schola.
’‘Ilar hlir redigast att for äldsta tiden omarbeta Förf.
efter de upplysningar Ryrkoh. A. Lnndeqvisf siisnm Hector
Scholæ i programmet till det nya scholhnsels invigning, ocb
Ahad. Adj. Rietz i Skånska Scliolväsendets historia
meddelat. Det må dock ske i korthet, emedan de nämnda
källorna äro allmänt tillgängliga.”
”Alt redan 12G9 en Klusterschola af Dominicanerorden
fanns i Iltdsinghorg är i 7:de Kap. upplyst. Da klostret
nedhnits lödG hlef nödigt att uppbygga nytt scliollius. Ända
till 1S4G var doek scholhuset en ringa byggnad. loT>7 var
Schnlan eröfrad af reformationen. Vi känna ej namnet på
Scholans lärare i IG:de seklet, men ex analogia kunna vi ej
neka möjligheten att desse voro lika vittra som deras likar
kinsidan sundet vid samma lid. Vi må då erinra oss, att
Ilans Capelian, som ock vav Skolemästave i llelsinqöv *),
JöGo fick för uppförande af skådespel under julen 10 mark
rundt mynt; under fastlagen för spektakel och lekar 1 2
mark, för 2 lekar, ban agerade under fastlagen löGG 20
mark, för en dito pingstdagen Io7o på kyrkqårrlen lOmark,
för en lek med scliolbarnen på Radhuset lo74 efter
Borgmästare och Räds befallning 10 mark. I Helsingör
författade Hr Ilans, som först var blott Rector Sebolæ men efter
liiGG tillika stadens Capelian, sjelf en pies, Itortvendning,
der en bop gossar å ena sidan föreställde den tid, som nu
gick ner, ocli andra gossar på andra sidan den tid, sem nu
gick upp. I första aeten såg man i förra ledet en Grefve,
en Hanik, en Munk etc. ståtligt tillpynfade, som beskrefvo
stolt sin lycka, då i ledet geni emot en Riddare (fattig),
en Sekreterare, en Capelian etc. jemrade sig öfver sin
vedervärdiga forlnn. .Men i sista aeten linde de bytt kläder
ocb roler ocb nu var Riddaren innekafvare af grefskapet,
Skrifvaren af kanonikatet , Capellancn af klosterhemman,
såsom anslagna ät en Sögueprest, alla prisande sin lycka, då
de omklädde erkände huru lyckan vänder om skcpelscn som
ett kort eller inom helt kort tid. Se Dansk personel ocb
Tids-His t. i lG:de årh. ved dustitz-Råd Jacobsen i Molb.
*) lians Christensen Slcnius Roskildensis, sist Kyrkoh. i
Malmö loSö—IGOli, ”cn förträfflig talare och skald.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
