- Project Runeberg -  Qvinnofrågan /
33

(1880) [MARC] Author: Eva Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PRUDHON. 33

Thes: Qvinnan är okysk; c’est elle qui a V’initiative aux
oeuvres de I’amour.

Antithes: Endast qvinnan kan vara kysk. I grunden
finnas mga okyska qvinnor. Det är qvinnan, som lugnar
mannens sinliga lidelser!.

Ofvanstående utdrag visa klart, att man kan fista blott
ringa afseende vid Proudhons läror om qvinnans väsen, all-
denstund dessa i många vigtiga fall fullständigt motsäga
hvarandra. Med afseende på hennes ställning är han deremot
mera konseqvent. I öfverensstämmelse med Comte vägrar
han henne all verksamhet utom hemmet, allt socialt och po-
litiskt inflytande, och påstår, att, »om mannen afstode från
magten till förmån för qvinnan, skulle han förnedra sig, och
båda förgås»? Men äfven genom denna del af sin lära
bringas ’Proudhon i en betänklig sjelfmotsägelse. Ytterlig de-
mokrat och betraktande allmän politisk rösträtt som menni-
skans oförytterliga rättighet, blir det honom omöjligt att
finna hållbara skäl, hvarför han skulle vägra denna fördel
åt qvinnorna, då den dock gifves åt alla män på grund af
deras egenskap att vara menniskor. Samma skickliga penna,
som ådagalagt motsägelserna i Proudhons läror om qvinnans
väsen, har också blottat hans inkonseqvenser med afseeude
på hennes sociala ställning?

En högst egendomlig plats i i striden intager M. A. Dumas
junior med afseende ej blott på sina satser utan ock på det till-
fälle, vid hvilket de uttalades, och hv arigenom de blefvo dub-
belt slående för att ej säga dräpande. — År 1872 anhängig-
gjordes vid franska domstolar ett beryktadt brottmål, rörande
en viss M. Leroy du Bourg, som med egen hand mördat sin
otrogna hustru. Ryktet påstod mordet vara föranledt af
katastrofen i M. Dumas roman Diane de Lys, hvilken antogs
hafva genom exempel lockat till efterföljd. Vare härmed
huru som helst, så utkom i tidningen »Le Soir» en artikel,
framställande frågan: »Bör man döda en otrogen hustru?

1 La femme affranchie at Madame J. P. D’ Héricourt. Paris
1860. Tome I, pag. 195, 196.

2 S. st. pag. 202.

3 M:me & Héricourt i La femme affranchie.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnofr/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free