Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. DARWINISM OCH SOCIALISM - 7. Kampen för tillvaron och klasskampen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klasser, som äro på så sätt skilda från hvarandra,
kunna vara noga registrerade, såsom kasterna i Indien,
från brahminerna till sudra, eller såsom det medeltida
Europas, från kejsaren och påfven ända ned till
vasallerna och handtverkarskrånas medlemmar, så att de
skilda klasserna icke få utbyta de individer, som af
födseln tillhöra dem; eller de kunna småningom förlora
sin lagliga begränsning, såsom förhållandet var i
Europa och Amerika efter den stora franska revolutionen,
så att en individ undantagsvis öfvergår i en annan klass,
så att säga genom social kapillaritet *), ungefär liksom
en lösnings molekyler i en osmotisk process.
Emellertid bestå dessa skilda klasser likväl såsom högst reala,
hvarje laglig nivellering motsträfvande fakta, åtminstone
så länge som den ursprungliga grundvalen för deras
skiljaktighet är bestående.
Det är just Karl Marx, som upptäckt denna raison
d’être i växelverkan mellan sociologiska fenomen och
samhällstillståndens mångfald samt på ett klarare sätt
än någon annan gjort den begriplig.
Huru mycket än namnen, utstyrseln och återverkan
växla i hvarje samhällslifvets fas, städse är dock det
mänskliga lifvets tragiska bakgrund motsatsen mellan
produktionsmedlens privilegierade innehafvare,
mindretalet, och de egendomslösa, det stora flertalet.
Krigare och herdar i det primitiva samhället, då
just den ursprungliga kommunismen först undanrödjes
i och genom beslagtagandet af jorden genom familjen
eller sedermera af den enskilde, — patricier och
plebejer, länsherrar och vasaller, adel och ofrälse,
bourgeoisie och proletariat, allt detta är blott skilda yttringar
af samma sakförhållande: monopol och rikedom å ena
sidan, produktivt arbete å den andra.
Nu ligger den stora betydelsen af klasskampens lag
just i den öfvertygande framställningen, hvari egentligen
*) Kapillaritet, det är förmågan att genom ytterst fina
rörgångar kunna draga ät sig vätskor, t. ex. lampvekens
förmåga att uppsuga fotogén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
