Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. DARWINISM OCH SOCIALISM - 7. Kampen för tillvaron och klasskampen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till jordbrukets regelmässigt återkommande kriser och
på så sätt bestämma öfver millioner människors öde.
Huruledes är det möjligt, att inom denna
omfattande vetenskapliga världstanke om naturkrafternas
enhet, universums solidaritet, ännu hysa den barnsliga,
enfaldiga föreställningen om den fria viljan och
individens ansvarighet för människosläktets öde?
Om en socialist skulle komma på den idén, att, om
äfven blott i välgörenhetssyfte, grunda ett stort
industriellt företag, för att gifva arbetslösa sysselsättning,
samt att låta tillverka en sak, som redan kommit ur
modet och åtminstone ej vidare är i allmänt bruk, så
skulle han oundgängligen, trots hans människovänliga
afsikter, till sist göra konkurs i följd af de ekonomiska
lagarnas hemliga verkningar. En anhängare af
socialismen, som skulle vilja betala sina arbetare dubbel eller
tredubbel så hög lön, som det är brukligt, skulle tydligen
också gå under af samma orsaker, ty han skulle antingen
sälja sina produkter med förlust eller låta magasinera
dem i stället för att få dem sålda, om hans pris för
samma kvalitet stode öfver marknadspriset. Han skulle
komma att göra konkurs, och världen skulle blott skänka
honom den trösten att kalla honom en ”god människa”,
en titel, som enligt den nutida merkantila moralen är
tämligen tvetydig.
Jag talar efter Letourneau om merkantil moral.
I sin bok L’Evolution de la morale (moralens
utveckling *) skiljer han mellan moralens fyra faser: den
djuriska, den vilda, den barbariska och den merkantila
(storborgerliga), hvarpå skall följa en fas af en ännu
högre utvecklad moral, nämligen den sociala moralen,
såsom Malon kallat den.
Bortsedt således från att förhållandet mellan
ar-betsgifvare och arbetstagare kan vara bättre eller sämre,
så föreskrifves deras ömsesidiga samhälleliga ställning
*) Ellen Key har i n:o 35 af Studentföreningen
Verdan-dis småskrifter utgifvit en svensk bearbetning efter
Letour-neau’s ofvannämda arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
