Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. DARWINISM OCH SOCIALISM - 7. Kampen för tillvaron och klasskampen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under nämda system, mezzadria, är åtminstone det
allra värsta försvunnet, nämligen osäkerheten för lifvets
bergning och arbetslöshetens skräck, som ständigt hota
arbetarna på landet såväl som i staden. Men i det
väsentliga förblir problemet detsamma äfven under
denna mönstergilla öfverenskommelse, och det förblir
alltjämt tio, som slita och få lefva dåligt, på en, som
lefver godt utan att arbeta.
Sådan är privategendomens struktur, och sådana
äro dess äfven mot de egandes vilja uppträdande
verkningar. För den skull är hvarje våldshandling mot en
enskild person, vare han hvem som hälst, ändamålslös
och gagnlös; samhällets hela riktning måste ändras,
privategendomens hela institution upphäfvas, icke genom
“delning”, såsom man så ofta sagt — något som blott
skulle föra till en för tillfället ännu mera olycksdiger
ny egendom, hvilken åter skulle efter ett år förfalla
till en den fria konkurrensens lekboll, — utan den
kollektivistiska och sociala egendomen till jorden och
till produktionsmedlen skall träda i dess,
privategendomens, ställe; en genomgripande förändring, som
visserligen icke kan uppnås i och genom en kabinettsorder
(såsom många vilja påskina, att socialisterna skulle mena),
utan som redan har begynt och som griper omkring sig
från timma till timma, direkt eller indirekt växer från
den ena dagen till den andra; direkt, ty civilisationen
består däri, att individuel egendom och individuella
funktioner beständigt ersättas af sociala.
Väganlägg-ningar, järnvägar, post, gatubelysning, vattenledning,
museer, undervisning o. s. v. lågo för ett par årtionden
sedan ännu till stor del i händerna på privata, nu äro
de mästadels samhällelig egendom, och man kan väl
näppeligen antaga, att denna socialiseringens direkta
process just nu skulle afstanna, då det moderna lifvets
alla lifskraftiga rörelser äro stadda i så hastig
utveckling; indirekt såsom det slutliga resultatet af den
samhälleliga individualismen, hvars bärare betecknas såsom
bourgeois, efter medeltidens hederliga borgare, hvilka
slogo upp sina bopålar under feodalslottens skydd eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
