Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. SOCIOLOGI OCH SOCIALISM - 12. Sociologiens döda punkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under det att den darwinska biologien genom sin
framställning af förhållandet mellan individen och arten
samt sociologien genom påvisandet af analogierna
mellan organiskt och samhälleligt lif anvisat individen
samma plats i samhället, som cellen intager i organismen,
så stannar däremot Herbert Spencer i fäderneärfd
anglosaxisk individualism, som han teoretiskt har utbildat
ända till fullständig anarkism.
Så blef ett sociologiens stillastående oundvikligt,
sedan dess första beskrifvande resultat voro afslutade,
och den blef ett exempel på ett utvecklingens hämmande
på det vetenskapliga gebitet; dess företrädare drogo sig,
medvetet eller omedvetet, tillbaka för de logiska och
radikala slutledningar, som till följd af omhvälfningen
i det moderna tänkandet äfven blifvit nödvändiga på
det sociala området, ja, som egentligen äro de viktigaste,
i fall positivismen vill vara en vetenskap för lifvet och
icke blott sterilt vara sitt eget ändamål.
Hemligheten med detta stillastående kan* endast
förklaras därigenom, att sociologien ännu befinner sig i
sin analytiska fas samt är långt ifrån syntesen, men
framför allt därigenom, att den konsekventa
tillämpningen af darwinismen och utvecklingsläran på
samhällsvetenskapen oundvikligen leder till socialismen,
såsom denna bok har påvisai.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
