- Project Runeberg -  Vid skrifbordet och bakom ridån. Minnen från flydda teatertider /
7

(1908) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. För nära 55 år sedan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppfriskande promenad genom den härliga
parken — när jag fått hälsa på Bellman och Rosendal
och vek af vid Sirishof för att på strandvägen
förbi Framnäs, där då Emelie Högqvist bodde,
komma fram till teatern, kände jag mig så rik och
lycklig som om jag haft minst en miljon i min ficka.

Det hade jag nu visserligen icke, men jag hade
i stället med mig manuskriptet till ett dramatiskt
skämt i en akt, ett skämt som hette »Ett bord som
dansar» och som jag just skulle öfverlämna till
direktören. Det var nämligen i borddansens nu
bortglömda, men då mycket uppjagade och liffulla
dagar, när man öfverallt i familjerna slog ring
omkring både stora och små bord och under
andaktsfull tystnad spände ögonen i hvarann och händerna
i bordsskifvan, till dess någon spjufver, som var
mindre trött än de andra, satte bordet i rörelse,
medan de öfriga sköto på af hjärtans lust och
kunde dö på att det var magnetismen som verkade.

Under den långa sejouren i Nyköping hade
sällskapets yngre medlemmar de spektakelfria
kvällarna samlats hemma hos direktören och gjort
allvarliga ansträngningar för att få en hel del af
hans större och mindre bord att dansa. Liflig och
fantasirik, som han var, trodde han både på dansen
och knackningarna, och det var penningar värdt
att se och höra honom där han satt vid bordet,
medan de spelande, sydländska ögonen spanade
rundt omkring för att se om någon försökte något
fuffens. Hans hustru, den utmärkta skådespelerskan,
var mera lugn, men dottern Betty, faderns
ögonsten, trodde fullt och fast på det magnetiska
fenomenet och var säker på att det runda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:34:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhvidskr/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free