Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tande af svfirigheterna med underläggandet af
sångtexten.-
Apropå denna, så påminner jag mig en liten
kontrovers som jag hade med min gamle vän,
kammarmusikus A. F. Schwartz, som den tiden
och sedan långt framåt var föreståndare för
teatrarnas musikbibliotek. Som sådan tog han det
underlagda partituret om hand, för att sedan lämna
det till utskrifning af sångroller och
orkesterstämmor, och, nitisk och sakkunnig som han var,
underkastade han det först en ytterst noggrann och
sträng granskning och var icke den som såg genom
fingrarna med äfven det minsta fél mot rytmen
och takten. En vacker dag fick jag genom
orkester-ordonnansen ett bud att han ville tala med mig
uppe på musikbiblioteket, och jag anade genast
att det var något i den underlagda texten som icke
var som det skulle. »Det är väl några af de där
fördömda triolerna igen,» tänkte jag, »som jag inte
kommit under fund med,» ty dessa utgjorde rått
ofta återkommande förargelseklippor för den
omusikaliska öfversättaren.
När jag kom upp på musikbiblioteket, satt
gamle Schwartz vid sin vanliga pulpet med
glasögonen på näsan och såg mycket djupsinnig ut, där
han lutade sig öfver ett partitur, hvilket jag genast
kände igen såsom tillhörande »Sköna Helena».
— Det var bra att herrn koml — sade han och
tittade upp ur partituret; — jag sitter just och går
igenom den här rappakaljan nu.
— Rappakaljan? — upprepade jag och såg
tämligen snopen ut; — är det musiken eller
öfversätt-ningen hr Schwartz menar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
