Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Loppet till och hoppet vid Kristi grav.
Majorskan beundrade det fyndiga i denna
sats. Men den bade renderat pastorn ett
bandbrev från biskopen, vari denne betonade, ”att
betet på kroken ej fiek bli någon fisk till
förargelse”.
Pastor Ullgren svarade höviskt, att han
hämtat ordalydelsen från en vördad
kyrkofader. För övrigt lovade lian noga avväga, att
anden och andens tempel ej skulle gynnas på
varandras bekostnad. Han måste dra unga,
starka smeder till Herrens hus, med enbart
allvar kunde det ej gå. I deras huvuden
stannade så föga av Ordet. När allt av värde
längesedan försvunnit därur — om då en ordlek satt
kvar? Låg något ont däri?
Majorskan fann det icke.
— Hur var det Jesus sade till sina
lärjungar? utlade hon. I skolen vara såsom duvor
och ormar. Pastor Ullgren är både duva och
orm. Han är den rätte mannen på den rätta
platsen. Intet är klokare än sporten i vår tid.
Under tiden ägnade sig pastorn åt fru
Lind-skiöld och avhandlade med henne de
förestående inköpen av idrottspris, under rådfrågande
av kataloger från Stockholm.
När turen kom till doktorns att ha middag
hade några månader förflutit och baronen hade
skrivit till tant Eva.
— Gud hör våra böner, utropade hon, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
