Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
ägare, som trots allt varit älskad, utan av en
avhållen släktgren, som skulle ersättas av
individer, man misstrodde ocli fruktade.
Otto fick en praktfull kista, rikt
skulpterad i stil med sina ättefäders. Han sattes in
bland dem under kyrkans golv. Det var som
en konstexposition där nere i det grönaktiga
ljuset från fönstren längs marken, mästerliga
kistor i alla storlekar, från de största till de
minsta, kela släkten, den trehundraåriga gren,
som nu var avhuggen.
För Filippa visades ett oskrymtat
deltagande. Åminnebergsborna hade aldrig trott på
förtalet, de var en sort för sig, som ej blåste med
alla vindar.
Redan en vecka efter begravningen kom ett
juridiskt ombud från den nye
fideikommissa-rien och slog sig ned på slottet. Han skulle
begynna den vidlyftiga bouppteckningen. Han
uppvaktade blott fru Lindskiöld, talade om
Filippa som fröken Sherman och lät underrätta
henne, att baron Fredrik beviljade henne eh
månad till avflyttning. Samtidigt sades ifrån,
att inga reseffekter fick borttransporteras utan
att först kontrolleras, på det att intet av
fideikommissnatur skulle försvinna.
Filippa var då i ett sinnestillstånd av
komplett likgiltighet för ägodelar. Hon skulle
behövt någon vid sin sida., som bevakat hennes
14 — Fillppas öden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
