Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom gränserna af det relativa och sålunda blir det gudomliga
motsatt.
c) I af seende på den antropologiska frågan blir ståndpunkten
den, att människan fattas såsom ett naturting.
d) I af seende på människans praktiska förhållande, praktiska
lif blir ståndpunkten den, att detta blir uttryck af naturtillstånd.
Ty då människan är ett naturting, blir också hennes praktiska lif
uttryck af naturen.
B. Det historiska förloppet.
Här visa sig 1) de ostasiatiska religionslärorna och 2) de
väst-asiatiska religionslärorna.
1) I de ostasiatiska religionslärorna gor sig gällande en blott
kvantitativ uppfattning af det absoluta i motsats mot en
kvalitativ, hvartill en början gör sig gällande hos de västasiatiska.
Blott kvantitativ är synpunkten så länge, som det absolutas
absoluthet blott ligger i dess omfattning eller allnärvaro, vitan att man
reflekterar så m}rcket öfver sättet, på hvilket det absoluta är
närvarande i de ting, som ur detsamma skola förklaras. Står jag på
hednisk ståndpunkt och skall söka det gudomliga inom det
opersonliga, naturen, så måste det först falla mig in, att söka det
gudomliga inom något enskildt naturting, nämligen i ett sådant, som
i något afseende framstår såsom något väldigt. Denna religiösa
ståndpunkt är
a) Fetischismen.
b) Schamanismen åter blir i något afseende ett framsteg, ty den
fordrar ej, att det gudomliga skall vara åtkomligt för sinnena;
gudomen blir sålunda här åtminstone i något afseende andlig.
c) Den kinesiska religionen får fram sitt gudomliga innehåll på
det sätt, att dén sammanslår till ett helt allt, livad som finnes i
himmel och på jord, framter sålunda en afgjord sträfvan efter
enhet. Men inom denna finns en motsättning mellan en aktiv och en
passiv princip, den aktiva representerad af himmelen: den passiva
af jorden.
d) Bramaismen söker den allnärvarande enheten på det sätt,,
att man tager det gemensamma, bortabstralierar det från summan
af tingen och sätter såsom det gudomliga den allting genomgående
kraften — en panteistisk åsikt. Naturkraften yttrar sig på trenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
