Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men utmärkta af stor skarpsinnighet, vetenskaplig metod oeh
fast terminologi.
b. Ståndpunkt, metod och indelning af filosofien.
1) Utgångspunkten: Såsom Platon utgår från Sokrates, så
Aristoteles från Platon. Men där äger i reelt afseende en större
skillnad rum mellan Aristoteles och Platon än mellan Platon och
Sokrates. Aristoteles har gått vidare än Platon och det, som
härtill förmådde honom, var äfven bristfälligheten i Platons
världsförklaring, hvilken kunde uttryckas därmed, att Platon
stannade vid en dualism mellan två principer, idé och materia,
hvilka två principer voro så beskaffade, att man ej kunde komma
från den ena till den andra, ty de voro hvarandra alldeles olika.
Det gällde nu att söka få denna dualism häfd, och det var detta
grundintresse, som ledde Aristoteles. Hans intresse var således
ett världsförklaringens intresse.
2) Förhållande till idé och materia. Huru bär han sig åt att
häfva Platons dualism? Svar: a) sänker idéns betydelse och b)
höjer materiens.
a) Den platonska idén var något andligt, som ägde
själfbe-stånd. Men hos Aristoteles blir idén blott formen åt något
annat, icke något själf bestående. Den gamla akademiens filosofer
hade förvandlat idén till tal, Aristoteles förvandlar den till form.
b) Hos Platon hade materien haft den betydelsen, att den blott
var en motsats till idén, var i förhållande till idén to erepov, men
blottad på de fullkomligheter, som idén ägde. Var idén to ov, var
materien to pyj öv. Nu förvandlar Aristoteles materien från
Platons icke-vara till det möjliga, det potentiela, sålunda det till
hvad som helst bildbara. Sålunda har han närmat idén och
materien, ty det ligger i formens begrepp att forma ett bildbart och
i materiens att formas. Sålunda är det kosmologiska intresset,
att häfva dualismen, som det synes, bättre tillgodosedt än af
Platon.
3) Filosofiens begrepp: Filosofi är vetenskap om tingens
yttersta grunder och om allt i dess förhållande till dessa. Hvilken
förändring i förhållande till Platon? — 1) För Platon hade
filosofien varit ej blott vetenskap eller tänkande, utan äfven ett
religiöst och sedligt viljande. Den praktiska sidan af filosofien
stryker Aristoteles bort, och i så måtto har filosofien ett inskränktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
