- Project Runeberg -  Filosofiens historia efter Pontus Wikners kollegium /
95

(1896) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

= Gud, så är (i) dygd = att lefva i öfverensstämmelse med det
gudomliga. Världsförnuftet uttrycker tingens allmänna natur,
sålunda är y) dygd’= att lefva i öfverensstämmelse med naturen.
Världsförnuftet handlar också i allt med begreppsmässighet,
konsekvens, alltså: 8) dygd = att lefva konsekvent. Det allmänna
världsförnuftet ingår ock i mig själf, hvarför e) dvgd = att lefva
i öfverensstämmelse med min natur.

2) Moment i dygden:

a) <t>p6vr/cri<; = insikt och däraf bestämd praxis. Men nu kunde
finnas ett godt }rttre handlande, utan någon inre god
sinnesförfattning; därför är dygden också:

b) Stttöccrts o/jLoXoyov/xtvrj = riktig sinnesförfattning, moralitet.

— Af stor vikt hos stoikerna. Stoicismen har därför kunnat skilja
mellan: KaöopTwpa = sedlig handling under laglig form och
framgången ur en riktig sinnesförfattning; Ka6r)Kov = legal gärning
under laglig form, sinnesförfattningen oafgjord.

Reelt bestämd, i sitt förhållande till tingen i världen, till sitt
innehåll, är dygden:

c) å-n-dOtta = att man håller sig oberoende af det enskilda i
världen. Ty klart är, att om det goda är = det allmänna
världsförnuftet, och det är det, hvarefter jag skall rätta mig, så skall jag
i samma mån vara höjd öfver all enskildhet och endast låta mig
bestämmas af det allmänna.

3) Det goda är enligt stoicismen fattadt på ett mycket abstrakt
sätt, ty det var det allmänna världsförnuftet, som man skulle
upptaga i sitt lif. I den mån, man genom spekulationen föres in
på det abstrakta området, i samma mån blifva ock de motsatser;
man möter, abstrakta. Då nu den abstraktaste af alla motsatser
är den kontradiktoriska, så kan man säga, att motsatserna
närma sig den kontradiktoriska, ju mer man ger sig in på cfet
abstrakta området. Ett liknande förhållande råder hos stoikerna
på det praktiska området, i det att motsatsen mellan den sedligt
gode och dålige närmar sig att blifva kontradiktorisk — är man
ej det ena, så är man det andra. Oaktadt stoikerna å ena sidan
ställa den vises ideal så högt, att de förklara den vise vara
gu-’darnes like, t. o. m. för mer än dem : han har alla dygder, han
är ensam konung, mäktig, präst och siare —, så förklara de å
-andra sidan, att den, som ej nått denna ideela ståndpunkt af vis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:45:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filosofihi/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free