Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen, redan när den framträdde, hade före sig en ganska rikt
utvecklad bildning, af hvilken den ej kunde undgå att begagna sig.
b) Äfven den kristliga spekulationen framträder visserligen i
sådana former, som förut betecknats såsom lägre eller
ofullkomligare, såsom empirism, realism och sensualism, i motsats mot
respektive rationalism, idealism och intellektualism, men dessa
lägre former framträda ej så rena och konsekventa, som under
antiken, och skälet härtill är, att man nu kommit under fund med
ett rikare innehåll, den absoluta personligheten, hvilket innehåll
ej låter sig infogas i dessa lägre former utan att bredvid dem
ställas vissa lånade, högre former.
2) I och med det, att uppmärksamheten riktas så starkt på
personligheten, är klart, att de frågor i synnerhet blifva af vikt,
som angå personligheten, nämligen det praktiska och det
kunskapsteoretiska problemet.
I. Medeltidens spekulation.
a. Allmän karakter.
a) Formelt är den en historisk eller dogmatisk spekulation, ty
den upptager ett förut fixeradt och genom tron tillägnadt
innehåll, som här underkastas en formel behandling. Denna formela
behandling innebär:
l:o) Att man noga fixerar innehållet, skiljer det från det
ickekristliga, uppdrager gränsen mellan kristendom och hedendom.
2:o) Att man ordnar och systematiserar detta innehåll.
3:o) Att man delvis bevisar detsamma inför förståndet, likväl
aldrig så långt, att man går tillbaka till en själfklar sats och ur
denna deducerar den påstådda.
b) Reelt är den en halfrealistisk och halfintellektualistisk
spekulation ; man stannar på grund af bristande förmåga på en lägre
ståndpunkt, men man är ej så belåten med denna ståndpunkt
som under antiken, utan känner, att man behöfver något mera,
hvarför man i den realism och den sensualism, som är till
finnandes, inblandar idealistiska och intellektualistiska satser.
Från en annan sida sedt kan samma sak så uttryckas:
medel-tidsspekulationen genomgås af en viss dualism: å ena sidan en
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
