Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. CYRENAISKA SKOLAN : lägre praktisk empirism.
Aristipperna 3(56: lekamligt välbefinnande är lifvets högsta ändamål,
livartill dock dygd såsom kunskap är nödig.
Teodorus 300-talet: allmänt välbefinnande; fullständig egoism.
Hegesias 200-talet: man bör efter bästa förmåga akta sig för obehag.
Annikeris 300 talet: tag lifvet som det är, var sympatisk.
C. CYNISKA SKOLAN: högre praktisk empirism.
Antistenes 366: dygd är behoflöshet samt undvikande af det onda.
Diogenes af Sinope f 323 ocli Krates: ledde öfver till stoicismen.
D. MEGARISKA SKOLAN: ofulländad rationalism.
Euklides 361 : blott den förnuftiga sanningen finns; hon är det goda.
Stilpo 300: man bör vara indifferent i allt, som icke är vetande om det
goda.
Diodorus Kronos 300-talet: nekade rörelsens verklighet.
E. PLATON: positiv rationalism.
Platon f 347. Indelning af filosofien: dialektik, fysik, etik och politik.
Dialektiken är vetenskapen om det sant varande. Vetenskapen är
det rena tänkandet om det verkligt varande, icke meningar eller
sinnesförnimmelser. Det sant varande är ideerna. Dessa äro det
gemensamma i mångfalden, det allmänna i det enskilda, det
blifvande i det växlande; de utgöra ett system eller organism. De
utgöra det objektiva i varandet och grunden för allt vetande. Gud
är deu högsta idén: ideernas idé.
Fysik: teleologi, massan, världssjäl, demiurg, fixstjärne- och
planet-himmeln. den materiella världen, de fyra elementen. Den
gudomliga godheten är världens orsak, därför är ock världen en afbild
af det goda. Själen är odödlig samt af gudomlig natur,
själavandring.
Etik och politik: människans högsta ändamål är att genom filosofien
lyfta sig från det sinnliga till det sant varande. Den sanna
dygden består af vishet, tapperhet, måttlighet och rättrådighet.
Statens ändamål är att realisera sedligheten. Privategendom och
fa-miljelif bortfaller. Staten är en stor uppfostringsanstalt,
bestående af öfverhet, sedernas väktare och handtverkare.
Den grekiska filosofiens tredje period.
A. GAMLA AKADEMIEN: realistisk rationalism; hit höra Speusippus, Xeno-
krates, Polemo, Krates och Krantor, 350—250: sökte att vidare
utföra den platonska filosofien, men förvandlade den till pytagoreism.
B. ARISTOTELES OCH DEN PERIPATETISKA SKOLAN: högre empirism.
Aristoteles t 322 : empirisk, universell. IndelniDg: logik eller vetenskaps-
lära, metafysik, fysik, etik och politik.
Logiken framställer filosofiens begrepp, metod och indelning
äfven-som de tio kategorierna, hvilka leda öfver till metafysiken.
Kategorierna äro: den afsöndrade substansen, storhet, beskaffenhet,
relation och förhållande, ortsbestämning, tidsbestämning, läge,
tillstånd, aktivitet och passivitet.
Metafysiken afhandlar varandet såsom vara. Varandets yttersta
grund är Gud. Vidare: kritik af Platons ideer såsom förevigade
sinnesförnimmelser. Enligt A. är det allmänna immanent i allt en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
