Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På eftermiddagen fingo vi kvarter i Essevö by bakom
ån af samma namn, där förposterna gjort halt. En enda
bondkoja var tillräcklig att rymma officerarne af vår och
en af Upplands bataljoner, som nu ett par veckor bortåt
beständigt följdes åt i kvarter. Manskapet inrymdes på
logar och i andra uthus. Trångt var väl öfverallt; men vi
bodde åtminstone under tak. Och som bönderna hellre
sålde sina får till oss än lämnade dem för intet till
ryssarne, kunde vi därjämte ganska ordentligt anrätta våra
måltider.
Länge åtnjöto vi dock ej inkvarteringens lugn.
Redan den 18 voro ryssarne i våra spår. De anföllo
förposterna framför Essevö å med en sådan brådska, att
dessa, för svaga att emotstå puffen, måste lämna sin
ställning och småningom repliera på hufvudkorpsen. 1:sta
svenska brigaden beordrades rycka fram. Orderna härom
gjorde intrång i vår middagslur, hvarur vi väcktes af de
skrällande trummornas kallelse till vapen. Dagen var
vacker och lugn, förhärligad af en varm septembersol.
Marschen riktades ned till ån, dit terrängen sakta
sluttade, beväxt med ung björkskog, inneslutande landsvägen
å ömse sidor. Söder om ån bröts vägen i nästan rät
vinkel, följde stranden till höger genom ängar och
försvann i en hög tallskog, hvilken lik en ram infattade en
rätt täck tafla, lifvad af en talrik människoskara.
Fältvakten var redan ankommen till bron, som sammanband
stränderna och på vår sida försvarades af flera fältverk
samt en väldig mängd finska trupper. Till höger om
landsvägen, på en liten kulle ett stycke från stranden,
var uppkastadt ett batteri för 2 kanoner af finska
artilleriet. Bakom samma kulle formerade vår brigad sin
linje med en till buskarna vid åbrädden framskickad
jägarkedja, som således stod parallell med landsvägen på
fientliga eller andra sidan om ån. 1:ste majorens kompani
(under mitt befäl) beordrades till kanonbetäckning för de
2 pjeserna, kommenderade af en gammal, rödbrusig
artillerilöjtnant, med en grön, omilitärisk mössa vårdslöst
hängande öfver ena örat. Han var en rättfram, tokrolig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
