Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådant föreskref general Klecker (som efter fältmarskalken
Klingspor emottagit högsta befälet) den ovillkorliga plikten
att söka det lindrigaste medel för att frälsa, hvad ännu
återstod. Underhandlingar öppnades således och slutades
genom konventionen i Olkijoki af den 19 november, hvilken
ålade svenska armén att utrymma Uleåborgs län för att
intaga sin ställning vid svenska gränsen bakom Kemi älf.
Medan man dagtingade vid Siikajoki, tillbragte vår
bataljon några dagar i Nikala gård, söder om älfven. Här
sjuknade major Fredriksson, och befälet öfvertogs af en
kapten från 2:dra bataljonen, Lejonflycht, bror till den, som
kommenderat samma bataljon allt sedan krigets början.
Vår nya bataljonschef var en sträng, ordningsälskande
man med något narraktiga fasoner och en mun af åbäklig
vidd, som drogs upp till öronen, när han skrattade. Hans
grimaser voro därjämte de allra befängdaste, synnerligast
om han fick något godt att förtära, hvilket han gjorde
con amore. Fårkotletterna försvunno som ett intet i hans
vidunderliga gap. Annars vankades föga kräsligheter.
I kvarteren kunde man rätt och slätt lifnäras med den
mest hvardagliga spis; för att få något därutöfver måste
man i städerna söka upp de ambulanta judarna och deras
magasiner; men beklagligen låg för det mesta vår
marschruta förbi städerna.
Den 21 afgick bataljonen till Sipola genom djupa
skogen och den 22 till Limingo vid nordlig vind och
stark köld. Vintern var nu inne, fastän ännu utan snö.
Vi fingo hafvet i sikte, tillfruset och glatt liksom en
spegel. Vid Limingo låg den käcka Savolaxska brigadens
artilleri, som nu förenat sig med strandarmén; kanonerna
stodo uppradade utanför byn i en imposant linje. Den
23 gick bataljonon till Kiviniemi och passerade de ödsligt
flacka Limingo ängarna, en gråbrun slätt af en hel mils
vidd, något sällsynt där i landet. Kvarteret Kiviniemi
var städadt och hade en air af herrgård med bekväma
rum, som gjorde det trögt att skiljas därifrån.
Den 24 gingo vi igenom Uleåborg, som i detta
ögonblick liknade en kasern, ty i alla vinklar och vrår krälade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
