Finland i 19de seklet. Framstäldt i ord och bild af finska skriftställare och konstnärer / 18 (1893) With: Leo Mechelin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Landet af Z. Topelius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till kvällen. Himlen klarnar och skiftar i grönt. Temperaturen sjunker, kärret utandas sin dödande
frost. Vid midnatt angifver termometern fryspunkten, vid solens uppgång 2° eller därunder. Axen
öfverdragas med en lätt isskorpa, och denna är ännu oskadlig. Men följer därpå en varm dag,
förvandlas axets kärna till en näringslös vätska, olyckan är skedd och odlarens hopp för året förspildt.

Efter höstens förvissning följer i Oktober »Sankt Britas sommar» med klar sol och styrkande
höstluft; därefter regn, dimmor, mulen himmel oeh svart natt. Då faller ändtligen den första snön,
som lifvar oeh lyser naturens dödsbädd. Längsta dagen och längsta natten variera med bredd-
graden från 19 timmar till 2 månader. Norden har alltid ett öfverskott af ljus, till följd af snön,
norrskenet och solreflexerna i morgon- och aftonskymningen.

Murtaja.

Vintern kommer, men ej som en fiende, mycket mer som en kär och förtrogen vän. Han
bygger broar, jämnar vägar och gör de otillgängliga kärren farbara. Växtlifvet är skendödt,
djurlifvet ligger till största delen i dvala, menniskolifvet uppvaknar till ny verksamhet. Utan snön
vore jordbruket, utan isarna samfärdseln icke möjliga imder denna breddgrad. Och högvintern
börjar med ett tillväxande ljus, som redan tidigt i sig bär hoppet om våren.

Rådande vindar äro S. och SV., därnäst N., V., SO., NV., O. och NO. Stormarna äro
talrika, tidtals uppträdande såsom cykloner. Nederbörden varierar under olika år, i medeltal 600

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>