Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Regeringsperioderna efter 1809 - Nikolai I:s - Alexander II:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Landtdagarnas långvariga suspension, som fjärmade medborgarne från statslifvet, kunde ej
undgå att verka hämmande på allmänandans utveckling, isynnerhet så länge tidningspressen icke
ännu höjt sig till någon politisk betydelse. Den byråkratiska regimen, som höljer
statsmyndigheternas verksamhet i hemlighetens slöja och vidgar klyftan mellan styrande och styrda, vann under
detta tidehvarf allt mera insteg. Men utanför administrationens sferer begynte efterhand krafter
af annat slag att verka, de krafter, som representera idéernas makt i det menskliga samfundslifvet.
Hvad Johan Ludvig Runeberg, Elias Lönnrot, Johan Wilhelm Snellman, Johan Jakob
Nordström, Fredrik Cygnaeus och andra deras samtida betydt för höjandet af nationalandan,
danandet af friare tänkesätt och stärkandet af tron på det finska folkets framtid, — det skall
närmare framgå af senare afdelningar i detta verk. Här vare det nog att erinra om dessa friska
och ädla väckelser, som från idéernas män gingo ut till folket och i medborgarnes sinnen
motverkade inflytelsen af det politiska lifvets dvala. Och dessa väckelser voro städse af ädlaste halt:
inga omstörtningsfantasier, blott den lagbundna frihetens och samhällsordningens läror, inga
utopiska chimärer, endast den rena fosterlandskärlekens och den lojala furstetrohetens grundsatser.
Men ju längre åren skredo fram, desto tyngre kändes trycket af det fortfarande stillaståendet
i lagstiftningen och alla de öfriga angelägenheter, där någon reform icke var möjlig utan
ständernas medverkan.
Så utbröt kriget med vestmakterna. Krimkriget benämndt, sträckte det sig dock ända upp
till Finska och Bottniska vikarnas kuster.
I mars 1854 besökte Kejsar Nikolai Helsingfors, åtföljd af alla sina söner. Jämte
anordnandet af åtgärder för landets försvar torde Kejsaren afsett att personligen förvissa sig om
sinnesstämningen i landet. Hvad han i detta afseende inhemtade var utan tvifvel egnadt att befästa
hans tillit till Finlands folk. Det var tydligt, att pligtens bud här ej skulle åsidosättas under
kriget. — Till försvarsåtgärderna hörde återuppsättandet af en del af den indelta armén,
som sedan 1810 varit upplöst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>