Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Calonii i tryck utgifna skrifter, de flesta affattade på latin, behandla företrädesvis ämnen af
privaträttsligt och straffrättsligt innehåll, såsom: träldomen enligt Sveriges forna rätt, straffet för
försök till dråp, äktenskapsförord, brott rörande förtrodt gods, rätten till fynd och hittegods, läran
om preskription i brottmål, hypotek, skamstraff, frammanande af brottslings eget erkännande inför
rätta m. fl. Universitetsbiblioteket i Helsingfors förvarar ett antal digra band, innehållande i
handskrift Calonii föreläsningar i civilrätt, straffrätt, kyrkorätt, civilprocess och straffprocess.
Calonii Opera omnia utgåfvos genom A. I. Arwidssons försorg i fem band, i Stockholm 1829—36,
hvarförutom ett tilläggsband utgifvits år 1870 af d. v. prokuratorsadjointen Th. Sederholm. Dessa
editioner innehålla dock icke de nyss nämnda föreläsningarna, men väl, förutom de vetenskapliga
publikationerna, en mängd för lagtolkningen betydelsefulla utlåtanden af Calonius i Sveriges Högste
Domstol, hvaraf han 1798- 1800 var ledamot, äfvensom aktstycken, tillkomna under hans
verksamhet såsom Finlands prokurator 1809—16.
Calonii framställning är enkel och klar: uttryckssättets elegans röjer, att stilen bildats under
inflytande af antikens och upplysningstidelivarfvets
litteratur. Men den formens adel och uttryckets
kraft, som äro Calonius egna, bero af hans tankes
skärpa och hans herravälde öfver ämnet. Calonius,
hvilken flerestädes uttalat sitt förakt för den
oförmåga, som skyler sig genom vidlyftig dryftning af
betydelselösa skolteser, fattar såsom sin uppgift att
framställa satser, hvilka kunna tjena såsom
rättesnöre vid lagens tillämpning. Skälen för dessa satser
gifvas korta och bindande. Utländsk rätt och
rättsvetenskap förbises icke, men författaren sätter ej
någon ära i att upprepa hvad andra sagt: för de
lärdes strider redogöres med få ord, som träffa
hufvudsaken. Till ledning för sin lagtolkning tager
Calonius naturrätten, det sunda förnuftet: enligt dess
kraf löser han de särskilda rättsfrågorna, utan
anspråk att framställa något system uti modern
mening. Men hans rättsuppfattning är nationel: den
har grundats på en genom omfattande historiska
studier vunnen kunskap om den tidigare
rättsutvecklingen och dess förhållande till
samhällsväsen-dets daning.
Privaträttens ocli straffrättens målsmän vid universitetet voro efter Calonius W. G. Lagus
(1786—1859) och K. E. Ekelund (1791 —1843). Lagus har endast med smärre afhandlingar
riktat den juridiska literaturen; hans förnämsta skrifter höra till historieforskningens område (se
ofvan s. 216). Ekelunds mest betydande verk äro hans Föreläsningar öfver romerska privaträtten,
som utgåfvos efter hans död (3 delar, 1850—51). Författaren återger i en klar och sakrik
framställning de läror, som samtidens doktrin uppbygt på grundvalen af v. Savignys system.
J. Ph. Palmen (f. 1811, jurisprofessor 1844, senator 1867) afsåg vid sin akademiska
undervisning främst utbildandet af praktiska jurister. Bland Palmens vetenskapliga skrifter uppskattas
isynnerhet Rättshistoriska bidrag till tolkningen af 1734 års lag, en serie smärre afhandlingar,
utgifna 1849—52. Genom Juridisk handbok för medborgerlig bildning, 1859, har Palmen gjort
den inhemska lagfarenhetens liufvudsakliga innehåll tillgängligt för den större allmänheten; hans
klara skrifsätt gjorde honom särskildt egnad för en sådan uppgift. Af bestående vetenskapligt
värde äro flere af de uppsatser, som han i den periodiska litteraturen offentliggjort.
Mathias Calonius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
