Finland i 19de seklet. Framstäldt i ord och bild af finska skriftställare och konstnärer / 346 (1893) With: Leo Mechelin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. De bildande konsterna af J. J. Tikanen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1847—1884). Först friherre S. Gripenberg (f. 1850) och C. G. Nyström (f. 1856) kunde vid
polytekniska skolan i Helsingfors inhemta grundliga kunskaper i facket, hvilka de sedan yttermera
utvecklade hos den berömde Heinrich Ferstel i Wien.

Denna tillströmning af inhemska förmågor på ett område, som hos oss hittills plöjts blott af
utländingar, hade sin förutsättning i landets efter Krimkriget uppblomstrande välstånd och den
raska fart byggnadsverksamheten på grund häraf tagit sedan medlet af sjuttiotalet. Offentliga
byggnader för statsförvaltningens alla grenar, för kyrkans, skolans, städernas och ständernas behof,
hafva i stort antal uppförts öfverallt i landet. Men särskildt har den hastigt tillväxande
hufvudstaden lemnat arkitekterne uppgifter i
riklig mängd. I det gammalmodiga,
småstadsmässiga beståndet af låga
trähus ha under de sista femton åren
uppvuxit bitar af en framtida storstad
i modernaste stil. Och äfven
privatarkitekturen gör genomgående anspråk
på att presentera sig i konstnärligt skick.

En arbetare, efter ett skulpturverk af R. Stigell.

Visserligen påminner en och
annan monumentalfasad från den senaste
byggnadsperioden ännu i viss mån om
Engel särskildt genom den icke
sällan återkommande kolonnställningen
å midtelpartiet öfver bottenvåningen
(Dalströms studenthus, Lagerspetz’
Nylands bataljons officersflygel,
Gripenbergs hus för Finska litteratursällskapet,
Nyströms statsarkiv, alla i Helsingfors,
samt Ahrenbergs guvernörsresidens i
Wiborg). Men den moderna
arkitekturen går dock numera i en så helt
annan riktning, än under förra hälften
af seklet, att hon äfven hos oss
grund-väsentligt förändrat skaplynne sedan
Engels dagar. Det Helsingfors, som
nu håller på att växa upp omkring
den af honom gifna stommen, är en
helt annan andas barn. Engels stora
tanke — en stad af arkitektonisk
helgjutenhet, lemnas obeaktad af de
centri-fugalt sträfvande byggnadsstilarne. Den
En arbetare, efter ett skulpturverk af II. Stigell. enkelt klassiska hållningen ger rum för

omvexling i det hela, pittoresk rikedom
i det enskilda. Arkitekterne i Finland äro af begränsade kapitaltillgångar och gråstenens
olämplighet för boningshus hänvisade till teglet. Men detta har likväl sällan fört till en ren tegelstil
(såsom till exempel i Höijers brandverkshus i Helsingfors), utan mest till öfvermålad rappning
med detaljer i gips, det vill säga till en påfäst klädnad, hvars lätthandterlighet och billighet
gifvit den nyaste arkitekturen i Finlands hufvudstad en yppigt dekorativ riktning, som knappast
uttrycker det finska samhällets allmänna karakter och materiela resurser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>