Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillfälle att tillösa sig sina arrendelägenheter, till antalet
omkring 120.000. Därjämte igångsattes en omfattande
kolonisationsverksamhet, dels av frivillig, dels av
tvångs-mässig natur. På denna väg ha inalles cirka 35.000
självständiga lägenheter tillkommit. I samband med dessa
reformer och med speciellt stöd av statsmakten ha stora
arealer jord nyodlats. På två decennier har den odlade
arealen ökats med över 25 %.
Samtidigt har intensiteten i bruket ökats, så att
avkastningen räknat per areal har stigit. Tack vare framsteg
i husdjursaveln och utfordringen har även
mjölkavkastningen per djur vuxit. Spannmålsodlingen har sedan den
stora depressionen haft stöd av ett inmalningstvång och
den animaliska exporten av utförselpremier. Resultatet är
att självförsörjningsprocenten med avseende å spannmål
har vuxit till nära 100 % för råg och för vete till 40 %
för åren 1934—35 och till betydligt mera under de senaste
åren. Exporten av smör och ost har kunnat hållas uppe
trots ökad inhemsk konsumtion och trots rådande
handelshinder. Därjämte har en omfattande export av ägg
och fläsk kommit till stånd. Överskottsproduktionen av
animaliska livsmedel grundar sig till stor del på
importerade fodermedel. Dock kan det inhemska
Virtanen-fodret (A-I-V) för framtiden få ökad betydelse.
Lantbruket i Finland drabbades rätt hårt av
depressionen. De skuldsatta jordbrukarna kommo vid fallande
produktpris i svårighet, i synnerhet som dessutom
inkomsterna från skogsförsäljningarna och hyggesarbetarna
sinade. Åtgärder måste därför vidtagas för att konsolidera
lantbrukarnas skulder.
Bilden av Finlands lantbruk vore ofullständig, om man
inte påpekade den roll som kooperationen spelar. De
talrika kooperativa mejerierna ha sina centrallag ”Valio” och
”Enigheten”, som handhaft praktiskt taget hela smör- och
ostexporten. Även utförseln av ägg och bacon har
organiserats genom kooperativa centrallag. Anskaffningen av
jordbruksförnödenheter förmedlas i stor utsträckning
genom de kooperativa inköpsföreningarna ”Hankkija” och
”Labor”. Dessutom spelar konsumentkooperationen och
de kooperativa kassorna en stor roll i landsbygdens liv.
Hugo E. Pipping.
28 % ökning på 17 år. År 1920 var den odlade arealen
drygt 2 milj. har. År 1937 hade den ökats till nära 2,6
milj. har.
75 % ökning av skörden. År 1920 utgjorde den totala
skörden drygt 2 milj. ton. År 1937 var den redan mycket
över 3,5 milj. ton.
Stark ökning av medelavkastningen per hektar.
1921–-25 1937
..................... 1,389 kg. 1,850 kg.
Håg ....................... ..................... 1,228 kg. 1,787 kg.
..................... 1,170 kg. 1,598 kg.
..................... 8,797 kg. 15,984 kg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
