Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fc&Si –V
...utfördes norr om Ladoga
Foto: Text & Bilder.
Längs Vuoksen ända till Ladoga motstod
Mannerheim-linjen alla påfrestningar. Generalmajor Heinrichs förde här
befälet. Men på västra delen av Näset pressade sig
ryssarna efter sitt genombrott vid Summa allt längre fram, varvid
den största risken för finnarna bestod i den förlängning av
fronten, som därav blev en följd. Björköbatterierna måste
naturligtvis övergivas och med användande av de talrika
öarna i Viborgska viken kunde ryssarna i högre grad än
förut göra sin stora numeriska överlägsenhet gällande. Med
utgångspunkt från de ockuperade småöarna i Finska viken,
särskilt Högland, gjorde de även framstötar mot finska
kusten ända till trakten av Kotka. Härigenom tvangs den
finska ledningen till försvagande detacheringar. Huvudstöten
riktade ryssarna dock självfallet mot Viborg, där de insatte
en helt ny armékår elittrupper om minst 3 divisioner. Den
26 februari kan slaget vid Viborg anses ha börjat. Från
sydväst, söder och sydost trängde ryssarna fram. De blevo
dock över allt hejdade av de finska trupperna under
ledning av generalmajor Öhquist. Den 13 mars var den finska
linjen ännu obruten.
Undret i Ladoga-Karelen.
Inom det operationsområde, som begränsas av Ladoga
i söder och sjösystemet vid Ilomantsi i norr äro vägarna
fåtaliga, terrängen utom vid Ladogas kust kuperad, sjöar
och kärr talrika samt skogarna vidsträckta och
svårframkomliga. Krigsskådeplatsen ger särskilt vintertid tillfälle
till rörliga operationer och ett effektivt partigängarkrig
för den, som är hemmastadd med förhållandena.
Vid fälttågets början inryckte ryssarna över Salmi och
Käsnäselkä mot Sordavala, över Suojärvi mot Joensuu och
från Porajärvi mot Ilomantsi för att i första hand
avskära den viktiga järnvägen Sordavala—Uleåborg och gå
Mannerheimlinjen i flanken. Men de kommo icke långt.
Vid Kitelä och norr därom vid Syskyjärvi hejdades 2
ryska divisioner. Längre norr ut kommo ryssarna till
Kol-lasjoki, där de avvisades med stora förluster. Öster om
Ilomantsi stelnade fronten vid Möhkö pass, där den
sedermera bibehölls under hela fälttåget. Mellan Kollasjoki och
Ilomantsi nådde ryssarna den 10 december Tolvajärvi,
vilket omedelbart skulle vinna europeisk ryktbarhet. Av
vida underlägsna finska krafter hejdades nämligen här
den 139:e ryska divisionen. Finnarna gingo under ledning
av överste (senare generalmajor) Talvela den 11 till
mot-anfall och förintade under tre veckors strider, som över
Ägläjärvi drogo öster ut och varade till jultiden, den
ryska divisionen. På grund av anlända stora ryska
förstärkningar, bl. a. en vinterutbildad division, fick denna
märkliga vapenbragd dock endast begränsad betydelse.
Men finnarna kunde vid Aittojoki nära gränsen stabilisera
fronten, som de därpå kunde försvara under hela
fälttåget mot talrika anfall av vida överlägsna krafter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
