Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kristna religionssamfnnd i Falaitd af
annan protestantisk troslära än den
eroattgelisk-lutäerska, skall skiljaktighet i
kristeii trosbekännelse icke medföra nå-
gon olikhet i fiuske medborgares rättig-
heter och skyldigheter.
SS. Amnäler sig innehafware af
sådan offentlig jenst somt l § l mom.
nämndt är, till utträde ur eivangelisk-
lutherska kyrkait, warde från tjinsten
skild.
Lag samma ware, der innehafware
as lärare af läraretienst i historia wid
offentligt lärowerk anmäler sig till ut-
träde ur ewangelisblutliersa kyrkan,
såframt icke Kej aren, och Storfursten
finner skäligt att honom wid tjensten
bibehålla.
sto.
§ l. Teir, som genom tmång, smek,
gåfwa eller löfte om« timlig fördel för-
mår medlem af något i Finland er-
kändt, tillåtet eller tåldt religionssam
sund att öfwergå till annan troslära,
eller genom dop eller annan åtgärd
befordrar någon, som ej fyllt tjuguett
år till upptagning i annan lära, äii
den, i hwilketi han bör uppfostras
straffes med fängelse i högst inså år
eller böter fråii och med femtio till och
med fyratusen mark.
Enahanda straff- dock i ringare mått-
niare den und rkastad, som beträdes med
försök till sådaitt brott.
Är dett skyldige ej finsk medborgare,
warde tillika dömd att, efter utståndet
strasf, förioi as från landet, om brottet
det förtjenat. ,
§ 2. Twittgar någon den, som un-
der hans lydnad står, eller minderårig
att d.ltaga«i gudstjenst eller andakte-
öfning ester annan lära, än den, hwil-
ktn den andra bekänner. straffes med
böter ej,öswer femhundra mark-
§3· Har den, som för något af
ofwnmämnda brott undergått straff,
ånyo föröfwat sådan förbrytelse, skall
den omständigheten mid straffets beställt-
mande såsom försivårande anse-ri.
§ 4. Vöter, som enligt denna sör-
ordning ådöinas, tillfalla kronan.
Saknar den, sont blifwit såld till
böter, tillgång att dem tillfullo gälda,
skall han i stället hållas i fän elfe för
hela bötesbeloppet, hwartvid Phra da-
gars fängelse swarar mot böter till och
med tjugu mark; för det belopp, som
öfwerskuter tjugu m.rk ock stiger till
etthundra mark, ökas fängelsestraffet
med en dag för hwarxe fnllt belopp af
fem mark; oct) för d n del af böteriia,
som öfiverskjnter etthundra mark, ökas
sängelsestrasset med en dag för hwarje
fullt gelopp af tio mark; dock att fän-
gelsetideti ide i något fall må sättas
längre än nittio dagar.
Gnligt i« ans Kejserliga Majestäts nå-
diga befallning, gifwen i tdiatschina
den TF December 1887.
T. KLEEN.
Alexis kristenhets-.
fnl.
Rcdowisning.
Sibiriska Misfionen.
Undert. erkänner med tacksamhet emottagan-
det, under Januari måttad af följande bidrag-
Jnsamling på Skåldö s: 55; Pojo folkskola
genom H. Sohlberg 10 m.; J. Salin 20 m.;
W. Wallmqu Söndagsskola, Åbo, 50 m-;
V. W. Forsinatt 16 iii-; C« Selenius l m.;
A. Henrikssons Sönd. skola, Kotka, 27. 25;
A. L« Ostcrgren lö m. Ssma 147 m. 80 p.
Transport fr. sednaste redotvisitiiig (n:o l)
83() m. Smia 977: 80 p. Beträffande de in-
samlade medlcns amviindning, äfwensom Sibi-
riska Misfionens uppgift iallmenhet, ber un-
dert., då olika iisigter härom torde förefinnas,
i nästa n:r fä httra några ord-
.- Ekenäs, d. 31 Jan. 1838.
ålindaggsltolmt
Textutredning
Söndagen den 5 Febr. 1888.
Matt. 17: l—13.
Jefii förklaring
1. Jnledande amnärkningar:
1. Från Cesarea Filips-i, der Jestis,
enligt hwad föregåetide text gifwer wid
-
handen, uppehållit sig, se wi honom sex
dagar derefter åter wandra omkring
med sina lärlingar på den sclkrika
bygd, som nn er namn af Gennesaret:«
slätten uppt-); ? örre delen af mellersta
och östra Galileen. Han synes dock
nu mera sysselsätta sig med sina lär-
juirars underwisning än med de gen-
strä iga och oroliga menniskor, hwilka
mer sökte honom för att erhålla lekam-
lig än andlig hjelp.
Hans werksamhetstid närmar sig med
säkra steg sitt slut och, wäl metande de
hårda prof, på hwilka hans swaga lär-
jungars tro derwid skall sättas, will
han genom sin underwisn ng bereda
dem härpå, stärka deras tro och sör-
mildra den snart förestående skilsmes-
sans bitterhet-
2. Till den ändan skedde ock det
härliga under, som endast hans tre lär-
jungar, Petrtis den älste, Johannes den
käraste och Jakob den ifrigaste, singo
bewitttta, och först efter Jesu uppstån-
delse singo omtala v. 9. «
Z. Jesu förklaring tros· hafwa skett
på berget Tabor beläget helt allena på
det galileiska slättlandet omkring 2 mil
öster om Nasaret.
Berger, som för öfrigt har en nästan
sockertoppformig skapnad, beikrifwes så-
som ett af det heliga landets wackraste
kullar med en icke blott synnerligen frukt-
bar jo«dmån, som gifwer utsphofwet till
de skönaste träd och wäxter, utan hwar-
ifrån man äfweii har den allra ange-
nämaste utsigt. Tabor har« äfweti på
grund af denna händelse fått namnet
det heliga berget, 2 Petri 1: 18, och
låg i stammen Isaskar på gränsen till
Sebulon, Dom. 4: l4, Jer. 46: 18.
4. Enligt Lukas skulle emellan Jestt
förklaring och händelserna i Cesarea
Filippi, i stället för sex, åtta dagar för-
flutit. Denna endast skenbara motsä-
gelse behiisiver dock ej hos oss uppwäcka
något missförstånd
Det låter lätteligen förklara sig,
hwartill äfwen ordet ,,omkring« hos
Lukas gifwer wid handen, att han jemte
de sex dagarne, som låga emellan dessa
twänne tilldragelser, räknat de twå da-
gar dertill, på hwilka dessa händelser
skedde, såsom man i liknande fall ännu
i dag ofta brukar göra.
5. Att Kristus på förklaringsberget
af alla heliga just lät Moses och Elias
komma till sig förklarar Theophil kort-
ligen sålunda: a) att han måtte wisa,
att han war lagens och profeternas
herre; b) att han icke war emot lagen;
c) att han måtte undanrödja den in-
billningen, att han war Elias eller en
af profeterna; d) att han mar lagens
och profeternas ände och ögonmärke,
som af honom skulle uppfyllas; e)eme-
dan de woro hos judarna istörsia hög-
aktning.
11. Jnledning.
Wi läste förliden söndag om, hurtt
Jesus för sina lärjungar förutsäger sitt
lidande. Huru Jesus tager sitta tre
lärjungar, Petrus, Johannes och Ja-
kobus, med sig på ett högt berg för
att bedja och der förklaras för dem-
omtalar Matteus för oss i de 13 ver-
serna af det 17 kap., som wi nu wilja
lasa-
Eller ock:
Det heter på ett ställe i Gads ord:
»J honom bodde guddomens fullhet le-
kamligen«. Oni hwem talar detta bi-
belord? Jeftas- Sanningeti af dessa
ord bekräftas på det owädersägligaste
af mår text för i dag, som handlar om
Jesu förklaring, och under hwilken för-
klaring en röst as himmelen säger:
,,Denne är mitt älskade son, i hwilkett
jag har ett godt behag; honom hören;·«
Wi toilja nu närmare betrakta denna
underbara händelse och ur den samma
söka framdraga de lärdomar, som kunna
wara wåra själar till gagn och upp-
bhggelfe.
III. Disposition:
1· Kristi förklaring, v. 1——4.
2. Den himmelska rösten, o. 5—8«
Z. Jesu samtal med sitta lärjungar
angående Elias, v. 9—13.
lv. Ftågor:
Hwar återfunna wi Jesus och hans
lärjungar i den näst föregående bibel-
textens
Hwart begaf han sig derifrån, weta
wi af den evangeliska historiens Med
hwilka sysselsatte sig nu Jesus mera
uteslutande enom sin lära och under-
wisning? wad kunde wara orsaken
dertill, tron J? Nätnn någonl
Hwad afsåg också den händelse, wi
nu få betrakta? «
. Dent, som Kristus framför andra be-
ftämdt för mycket, låter han och ihjer-
tat törnimma ett iyimetligtmått af fin
himmelska tröst, på det de i anfäktnin-
gens stund icke må wika af. Och om
hwilka af Jesu lärjungar kan detta sär-
skildt wara sagdt? Hw’arför? På hwil-
ket sätt få nu dessa tre- lärjun ar. shu-
nerligen erfara Gads kraft o
Vehöfde de detta? Helt säkert, ty Je-
sus wisste nog hwad dem öfwergå
gkuflle och hwad dem derför gjordes be-
o
Wi wilja nu i korthet stanna för
sjelfwa den stora tilldragelsen. Hwar
skedde Jesu förklaring? Wet man med
säkerhet hwilket berg? Man har dock
på grund af en gammal legend tänkt
på ett’berg, hwilket? Hwilka singo nu
endast åtfölja Jesus upp på det höga
berget? War det något omanligt, att
Jesus så der drog sig undan t. o. m.
sina egna lärjungar? Hwad wisste de
att Jesus brukade göra så det-i en-
samheten? .
Hwad skedde emellertid, när Jesus
war konnnen på berget? Huru såg
han ut? Hwilken härlighet framsträ-
lade nu från Jesus? Hwad tron J
barn, att lärjungarne helt säkert tänkte,
då de iågo detta? Wisserligen är denne
Guds son. Men hwilka mer än Jesits
framträda nu för deras syn? Hwem
war Moses? Hwem war Elias? Hwad
gjorde dessa? Weta wi, hwarom de
samtalade. Hwarför weta wi det ej?
Huru kände sig lärjungarne till mods
wid denna himmelska uppenbarelse?
Huru sade Petrus? Hwad wille hatt
göra? (Man brukade«i österlandet byg-
hlelp?
ga små lätta tält eller hyddor till skydd
för hettan och insekterna den heta tiden
der »i landet). Genom hwilten ännu
harligare uppenbarelse slutade Jesu för-
klaring? Hwad omhwärfde dem? Och
hwad hörde de ur skyn? Hwad sade
den rösten? Från hioilkeii, tron J,
kom den röstens Af hweni sår sålunda
Jesus ·tvittnesbörd, hwem han är? ’Af
;Gud« sjelf. ; Hurii många himmelska in-
månarefingo bewittna och intyg-i, att
iquZ sjelf bekänt Jesus första älsklige
;- ott. ·
« .-Huru många jordiska wittnen?
wailka? Har Gud omedelbart wid nå-
sgot annat tillfälle gifwit sin son. sitt
hörbara erkännande? När, « och wid
wilka tillfällens . «
« ·-Huru bleftvo lärjungarne till mods
Thärwids -
Jagen kan med sina naturliga ögon
åse Gud och lefwa. Hurii har, finna
Zwi ock,- menniskan blifwit till mods,
gredan när hon fått se en skymt af den
s himmelska, härligheten? Böra tvi undra
härpå? Aftven det är ämnadt till tvår
förödmjukelse. Hwad måste detta näm-
ligen påminna oss? Det påminneross
tvår synd och wårt affall ifrån Gud.
Skola wi alltid wara oförmögna att
ie Gud? Hwad skall dock först ske?
Wi måste förklaras och lilifwa Kristi
förklarade« lekamen lika. » «
Hwad sade nu Jesus till sina lär-
jungar? .Hwad bjöd han dem wid ned-
stigandet från berget? När först skulle
de få tala om det? Lärjungarne hade
sett Elias. Detta gifwer nu anledning
till ett samtal angående hottent, Hwad
lärde de skriftlärde om denna kraftfulla
profet? »
Förnekade Jesus sanningen af deras
påstående? Men huru förklarar han
för dem saken? J hwein borde sålunda
de skriftlärde och lärjungarne hafwa
sett Elias? · .
Hwad hade också-ängden sagt om
Johannes Döparen? -
Men huru gjorde de med Johannes
Döparen, säger Jesus?
(Efter Sanningswittnet.)
Diverse.
Uti-
hissions
. t: l el-
1« Mikaelas-kan 1.
inta-sten
t;" " xix-st )
emottages prenumeration å kristliga tidningar och titl-
skrifters.
schmtht, Georg tjell Gudaktige, Furste af Anhalt. Lifs-
bild från reformationstiden.
70 p. .
Mia-yen William M., Gene-kal Ylysses Grants lik eller-
Garkvaresonon Prosiåont. hft. 2 m., kare. 2: 45 p.
klorb. 3: 15 p.
Batsebalor, Mary, Matrix-familjen eller Tom Kittelliiolran.
hft. 70 p. kart. 1 m. 5 p.
Gitte-mm Agnes; I antikas hom, äller besöket i 01dham.
hft. 1 m. 40 p. kart. 1 m. 95 p. klb. 2 m. 70 p.
DS spanska Bk6.(lel’lltt. EU berättelse frän det 16:de år-
hundradet- hft. 3 m. 50 p. kart-. 4 m. 20 p. klotb. 4 In.
90 p.
Ollylel« Tll. L, sunnifgsmul Koi-ta betraktelser-. hit-. 2
m., kart-, 2 m. 45 p., klotb. 3 m. 15 p. -
Nyström, Erik, Bibol-Nyolcoln eller- Biblisk Ordbok i sam-
mandrag-. Med 2 kartor och 105 afbildningar.11tt. 1 m.
40 p. inb. 2 m. 10 p.
Gnest, Will1., Dan nugo munitott viii sitt inttsiitloilikvot.
Med foror-å af Biskop L.
Lundgren. 70 p.
Fortopiano- o. Möbelialtrik
1
sätt-lasters.
Tillverkning af alla Slags ansätts-instru-
menter, såsom pialtlnos,«kantelets, cittrors,
m. m. Kapai-utlovar uttöms omsorgsiullt
oeli billigt, äfvenså Stämning af instru-
meriten
Mekaniska barnstolar med bord, an-
värulbarn titt-en som vagnar-. (Dot- onda
fabrikatet härstädes.)
l. A. Sask,
Anne-gatan rno Z-
Helsiugfors, anwndstadslsladets tryckeri, tess·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
