Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra länder, hivareft all rusdryckshand-
terittg blistvit afskaffad. Wi erinra ett-
dast otti att detta är fallet i fem stater,
tillhörattde den amerikanska unionen, med
ett sammanlagd befolkning af innentot
fyra millioner och ett areal wida större
än Finlands; likaså ett betydlig del af
stats-förbundet Canada. Hivilkeit erfa-
renhet der bliftvit tvunnen, på hwilka
alltttättita eller lokala förhållattdett det
katt bero, att en så, enligt europeiska
begrepp, ofri lagstiftnittg itoerldens fria-
ste länder icke blott kttutiat hålla sig tippe
i årtiondeit utatt äftuett kunnat omfattas
nted ständigt ökat förtroende, toore något
tväl wärdt ett noggratt och sakrik utred-
ning. —- Eti dylik undersökning soitt den
wi här föreslå, har tiyligett föranstaltats
af det schtoeitsiska edsförbundet; resulta-
tet deraf är ett toärdefull, ottt ätt ittågra
styckett ofullständig, öfwerfigt af rits-
dryckslagstiftuingen i de flesta kultursta-
ter, och frttktett af denna blef en reform
i edsförbundets egeiibrättwiuslagniftniug
i samma riktning sottt lagstiftningen in-
slagit äftoett hos oss.
Komitåtts första itppgift toore alltså
att kritiskt undersöka ritsdryckslagstiftttin-
gen hetttnta hos oss samt i de ivigtigafte
europeiska och amerikanska samhällen.
Men dess andra uppgift tvore att på
grund af hivad sålunda blistvit inhem-
tadt uppsätta förslag till ett fullständig,
alla rysdrycker — deras införsel, till-
tverkiiittg och försäljning —- otttsattattde
lag, för att etvetttuelt föreläggas närmast
sammanträdattde ständer till antagande.
Att toid utarbetande af detta förslag
hänsyn måste tagas till de behof, sottt
hos oss gjort sig gällande och till den
riktning lagstiftningen redan ittslagit hos
oss, torde tvara sjelffallet.
rit för att afivättda en fara, sottt hus-
behofsbränttiitgen afskaffades; det har
ivarit samma sjelfbetvarelseittftinkt, sottt
förmått så godt sottt alla landskommuner
i landet att icke tillåta uttnitiutering af
bränwin, så lättge de egde rätt att ivälja
mellan tillstånd eller förbud; det har
toarit erfarenheten ont ölförsäljniitgetts
förderflighet, sotn kommit flertalet af
satttttta landskommuner att afskafsaäftven
denna, efter det den åratal tvarit tillå-
ten i alla delar af tvårt land. Det är
för att skydda sig sjelf, sitta barit, sina
tjenare. sottt den finska bonden, så långt
gällande lag gjort det för honom möj-
ligt, afskaffat den frestelse till superi,
sottt brämoins öl- och toitthaitdel.tttet-
föra. Men det är icke allenast landtbe-
folkningen, sotti önskar och behöftver skydd
mot rusdryckshattdteringen. Samtua öf-
toertygelse ont att denna hattdterittg tit-
gör ett fara, möter oss äftvenistäderna.
Wi kiiittta dersöre icke tro annat än att
hwarje tty lag, sottt i detta ärende kom-
nter att stiftas, måste taga detta sakför-
hållande i betraktande och skänka folket
Det har tva- .
det skydd som det under årtionden käm-
pat för att få.
Jfall således den af oss föreslagtta
komit6n, på grund af fina undersöknin-
gar sktille fiittta denna få tydligt af det
finska folket yttrade känsla tväl grundad
och den allmänna meningen under niel-
latttidett skulle stadga sig till förmån der-
för, —- då wore äfivett lagförslagets in-
tiehåll giftvet och landet i sitt helhet
skulle erhålla en skyddslag niotritsdrycks-
hatidteringeits tvådor eller ytvad matt
getnetiligen kallar förbudslag. Skulle
dereniot icke ett ntiveckling i antydd rikt-
itiitg ske och den allmänna meningen äti-
iiu wid nästa landtdag ställa sig på de-
ras sida, som anse sin frihet bunden,
ont dem icke beredas ett lätt tillfälle att
skada sin helsa med njutning af alkohol-
drycker, må då ett lag utarbetas rörande
wilkoren för tilltnerknitigeti och handeln
med dessa tvaror på sådana orter, der
de framgent komnte att tillåtas; — mett
må derjetttte i lagen ingå lämpliga be-
stämningar hioarigettottt på orter, derin-
netvånariie öftvertygat sig otn att afskaf-
fandet af denna haudtering wore för dem
en fördel, de sattes i tillfälle att tvinna
denna förmån. På sådatit sätt tro tvi
att de olika intressen och önskningar,
sunt i denna fråga bryta sig mot hivar-
andra, lättast kunna försonas och lagen
blifan ett sant uttryck af de åsigter,fottt
röra sig inom tvårt folk.
Jetttte det tvi anhålla att bilagda peti-
tionslistor och kotttittuttalstätntnobeslut,
jeitite den resumcä toi öftoer dem affattat,
måtte tillsammans med detta titentorial
till behörigt utskott remitteras, tillåta tvi
oss tvördsatitt anhålla ont höglofliga Rid-
derskapets och Adelas understöd för ett
petition oitt
att frågatt om tilltoerkttittg och försälj-
ning af rusdrycker genom regeringens
försorg bleftoe underkastad ett grundlig
pröfning och särskild utredning införskaffas
ont förhållattdet på orter ieget och frätn-
inande land, hivarest rusdrycksförbud full-
ständigt eller deltvis är gällande;
att beroende af denna utredning för
nästkommande lattdtdag måtte fratnställas
proposition ottt införandet af en still-
ständig för toåra förhållanden affattad
skydde-lag mot rnsdryckshaudteringens två-
dor; eller ont sådaitt icke gentemot stads-
kotuittttnerna skttlle låta sig göra, en så-
dan, alla rusdrycker omfattande lag, der
liktnäl dessas rätt att efter uttalad ött-
skatt erhålla detta skydd, tvore tillfreds-
ställande betryggad-
Helsittgfots den 27 januari 1888.
Nyheter för dagen.
Hemlandet.
—- Lkmdtdugen sysselsätter sig f· n.
sedan den wigtiga petitionstiden är förbi
och regeringens propositioner blifivit re-
ntitterade till resp. utskott, med frågor
af mindre betydandet. Först sedan de.
tvigtigare frågortta hunnit undergå nödig
förberedelse i utskotten och åter bliftva
föremål för offentlig debatt istånden,
torde en större grad af intresse anknyta
sig till dessas förhandlingar-
— cfm petition af stor wigt, hwil-
kcn gor sina upphossmän all heder
är den ottt försäkring mot sjukdom, olycks-
fall och ålderdom för arbetare. J tvår
tid, då försäkringsanstalter af olika slag
finnes för de burgnare klasserna, är det
en enkel gärd af rättivisa att med dylika
äfwett ihågkomma det satnhällslager,sottt
utgör gritttdtoaleit för hela samfunds-
byggnaden och hwan arbete är det mest
prekära af alla· Afwen regeringen har
framlagt en propositiott ottt en skyddslag
för arbetare. Blifiva dessa frågor lösta
czs nu sattttnaiiträdande ständer, skall 1888
ars latidtdag koniitta att itttaga ett he-
dersrum i raden af Finlands landtdagar.
Ara åt de män, font ihågkommit den
finska arbetaren!
— Sedlighetsfrägan kommer på för-
slag af prof. af Schulten att upptagas
till diskussion af Fitiska läkaresällskapet
och har ett komite bestående af proff.
Runeberg och af Sehultc5n, d:r Hotm-
berg samt d:r Palmberg sottt suppleant
bliftvit nedsatt för att förbereda frågan.
Då itiotn dett medicinska tvetettskapenoli-
ka åsigter på senare tider gjort sig gäl-
lande och icke få af utlandets största auk-
toriteter afgjort stält sig på sedlighets-
toännerttas sida, skall det blifwa af in-
tresse att se htvilken hållning Finlands
läkare skola itttaga till denna ivigtiga
fråga. Att anstvaret, som kotittiter att
falla på dem, är stort, torde icke ktitttta
förnekas.
— En tvålbehöflig sörbättriitgi
hufwndstadetis komitumikationswä-
setlde tog sitt början i förgår, fastlags-
tisdagett, i det att den första otnttibttsen
i Helsingfors då ntidtog sitta turer emel-
lan Brtiiinsparken: och Tötö med änd-
statiotter toid katolska kyrkan och Rosa-
willa tvid tvestra chans-Sem Denna littie
kottinier inom kort att trafikeras af fem
tvagnar, ehuru iillstoidare endast ett är
färdig. Biljettpriset är numera nedsatt
till 15 p. för hela tvägett, ifrån Brunns-
parken äitda fratti till Rosa willa. J
spetsen för företaget stå hrr U. Palmu
och P. E. Färlander.
— Nytt inhemskt fabrikat. Sand-
udd Tapetfabriks aktiebolag har lyckats
tilltverka Copalfernisfor, som efter an-
stälda försök af landets meft kände inä-
stare förklarats kunna i anseende till
förträfflighet täfla med de bästa utländ-
ska fabrikat. Det är bolagets grundläg-
gare och disponent, herr P. E. Färlan-
der, sotn i utlandet tagit kännedom oiit
förfaringssättet toid dylik tilltverkning och
sedermera uppnått detta gynsatnttta re-
sultat. —
—- Allianghnset och Antipofsarna.
Nästan hwarje söndag» ser matt under
någon af de korta mellanstuttderna mellan
de talrika gudstjensterna och söndagssko-
lortta å förstnämnda ställe en
skara af omkr. 12 ii 16 personer, herrar
och fruntimmer ivandra till något af de
Atitipoffska husen. Jnkomna inom de
ruskiga tnurarne tippställa de sig i kor-
ridoreit santt itppstämttta med klara röster
en andlig sång. Frått alla dörrar tit-
komma då husets innetvånare, någravi
ett eländigt, ont djup försjunkenhet i
lasten tvittnande tillstånd. Wänliga och
allwarliga ord samt en kort bött med och
för dessa olyckliga tväitda emellertid äf-
tven deras tattkar och sintten uppåt och
hos icke få af dem tväckes ett djup åstun-
dan att ännu kunna resa sig upp ur dott.
Mangen har på detta- tvis kommit så
långt att de åtminstone gifwa hopp ont
sig att de numera äro stadda på en bättre
wäg.
— Förbttd att predika har aftor-
korådet i Tawastehus tillstälts lekman-
napredikanterna F. Nyren och H. Vra
xön. Förloppet härom skildras iett
bres p följande sätt: De båda pre-
dikanterna, kom i nämnda stad hållit
talrikt besökta möten och sammankom-
ster, bodde tillsammaits, då endag un-
der sista weckan t. s. kyrkoherden åtföljd
af kyrkorådets medlemmar inträder till
dessa och uppläser ett skrifwelse,ihwil-
ken de förbjudas att widare förkunna
ordet, emedan deras predikan är stri-
dande mot den rena lutherska läran.
—· ,,Hafwen J också hört oss pre-
dika?«« frågade predikanterna. Wid
denna fråga nödgades de inträdande
tillstå att endast en af dem, en sko-
makare, en enda gån åhört en af de
anklagade hållen fink predikan; in-
gen swenfk predikan hade af någon af
doniarene åhörts. — ,,J baswen icke
hört oss och ändå wiljen J förbjuda
oss-( sade predikanterna, «då nödgas
tvi ju hänskjuta saken till domkapitlet.
Men käre wänner,. låtom oss dock innan
tvi skiljas en stund bedja och betrakta
ordet tillsammans-« — Wid detta sör-
slag sågo de främmande litet häpna nt,
itteit alla knäföllo. Ester ett kort bött
åtskiljdes man. -— Ärendet kommer som
tiätntidt att underftällas domkapitlets
pröfning. -
— Pastor E. Bergroths föreläs-
uittg i Finlands kyrkohistoria hade igår
Yevy.i
Jag mötte honom häromdagen.
Hwettik
»Kulturntenttifkan.« Diftiuguerad och
trött, glasögonen blickande stelt framför
sig och deti ståtliga, något böjda, figuren
instvept i dyrbart pelstoerk —- just så
såg han ut. Stackars karl, der hatt skred
fram, då och då otttgifioeit af ett slöja
finaste cigarrök, tyckte man sig se tiden
sjelf, mätt, enertoerad och ytlig. Ja,så-
dan är hon dessioäri"e, alltsedan dagpres-
sett blef ett stormakt itoerldeu. Förr
tvar hoti naturligare, raskare, ttteii sedatt
med ångans och elektricitetens tillhjelp
pressett kommit på tronen har ett för-
krossande ok lagts på mensklighetens nacke.
Tala ottt de oerhörda tnilitärbördor hivar-
uttder Europa suckat-, eller ont de ttvå
regementen ryttare, kostande i uppsätt-
iting öftoer ttvå miljoner och i årligt
underhåll öftoer sexhttndratusen hivardera,
hivarmed tvärt-eget lands krigsmakt snar-
ligeti skall ökas — hivad betyder det mot
d e n tvätoärttepligten att d a g l i g e n
(endast några få helgdagar undantagna)
måste läsa ett afntitidetts tidningars
titåsta dagligen året om fålänge tuatt har
syn eller hörsel i behåll intaga ett dosis
politik, kottst wetenskap, wäderleksöftoer-
sigt, stor elstoåda, rån, falskt tvittnesmål,
ihjelfrusen, battkförsttillnittg, kurs-noterin-
gar, utnämningar, ansökta tjenster, twå
sidor följetong af spännande hårt-esande
itttiehöll och tuseit andra saker från werl-
dens syra hörn — att liftvet om. till
frukost eller qtvällsivard ntåsta smälta
detta, det är en börda ijemförelse
htnartned alla andra äro ett lappril
Nej, tacka tvet jag tveckobladettl De
hafitta ett framtid för sig, sedatt toerlds-
smärtan engång tagit liftvet af det titt-
toarande slägtet. Weckotidningarna låta
en fattig tnettuiska tvara i fred sex da-
gar i tveckan, och när de då wisa sig
kan titan taga emot dem sottt en gammal,
god tvän, som-inte bråkar ttted all werl-
dens nyheter. Lyckliga tid, då dagpres-
sen engång fjttttker tvatttttäktig istoftet
och toeckobladett (blott de icke bliftva så
talrika att de utkomma ett för hwarje
dagl), lik Phoettix, höja sig deröftver,
för att i fornt af tillfälliga
R e v y e r
låtit tidens anlete afspegla sig!
es- sl-
sk
Ack, under den sjukliga, blase-
rade ytan gå dock ättnuI friska, djupa
strömningar. Sattihället är demoralise-
radt, tnett icke ntera ätt förr. Ttvärtotn
finnas i tidehtvarstvet syntptottter hwilka
ingifiva tänkaren förhoppningar. Fordran
på omedelbarhet, på sanning stötande font
den beklagligtwis ofta framställes, är ett
såntäl hedrande som uppmuntrande kätt-
netecken för den närtvarande tiden. Qch
orätt måste den ltaftoa läst såtväl den
titettskliga historiett sotn det inspirerade
ordet, hwilkett tror denna riktning wara
farlig för den kristna tverldsåskådnittgen.
Neil hoii skall blott tillföra kristendomen
nita krafter, dereft tvi icke sjelfma, af
blind pietet för fortiter mogna för fall,
några att för dessa unga,tvätttande kraf-
ter öppna tvåra portar.
Bland sådatta djupa rörelser i samti-
dens lif, är fordran på religions- och
fattnoetsfrihet den måhända alltoarligaste
och mest berättigade. Afwen bos oss
har den uppstått och utgör, länkad wid
det dissenterlagsförslag regeringen före-
lagt intietoarande landtdag, onekligen ett
af de tvigtigaste frågor Finlands ständer
på länge haft sig till lösning förelagda
Mait måste dock äga ett nog skef och yt-
lig kännedom ont hivad dissenterrörelsen
tverkligen innebär för att kuttna före-
ställa sig, det ifrågawaratide förslag skulle
lösa frågan. Faktum är att den torde
blifiva så godt sotti fullkomligt oberörd
deraf. Blattd dissenters af alla grader
råder ett eitstätiitttigt ogillande
af regeringens (rättare senaste kyrkomötes)
förslag till ordnande af deras kyrkliga
ställning. Må lagstiftartte uppmärksam-
itia detta! De kristne fordra för sig
sjelfwa fnll frihet att titan den werlds-
liga maktens inblandning få ntöftva sin
tro, samt för alla att medborgerliga och
politiska rättigheter icke göras beroende
af personens kottfessionella ståndpunkt.
De troende dissidenterna förfäkta härivid
ett idis, htvilken de kttapt sjelfwa synes
- nit sitt oberoende.
.lagsförflaget ,,går igettontf«.
hafwa fullt tvarsnatJ neml.-att i frågor
sottt beröra Kristi kyrka, staten äger ingen ,
rätt till inblandning Det tvar för denna
fattning den Skotska refortnertakyrkan tin-
der århundraden kämpat och blödt till
hon slutligett i tvåra dagar, med upp-
offrande af allt fitt jordiska gods, tvun-
Historieti skall utwisct
htirutoida frikyrkans anhängare itvårt
land besitta samma kristliga dygd och
ståndaktighet, eller otti de för att tvinna
friden uppoffra sanningen. Det bästa
för alla partier torde dock- ntider tunna-
rande förhållanden blifwa, att dissenter-
Kyrkomötet
har då fått sitt tvilja fram, äratt är räd-
dad, och dissentertia få tid att påpeka
lagens praktiska gagnlöshet — och så-
ltittda tjenar lagen allas intressen.
IF It-
z· .
Påftoens tjo-års jubileum har i Ett-
ropa framkallat eii stark katolsk tväckelse,
hurti långtvarig och uppriktig sår fram-
tiden uttvisa. Såsotn ett tidens tecken
må dock påpekas den egendomliga och all-
tvarsanttna otttständigheteu att tnedan det
katolska Italien med sitt regering och hits-
tvudstad i spetsen protesterar emot de
påfliga anspråken, gör katolicismen säkra
och stora framsteg i det protestantiska
Tyskland och England, hwars sntveräner
söka öftverbjuda htvarandra i att tvinna
påfwens ynnest- Luthers furstar woro
attdra mänl Men så finnes icke heller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
