Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nighet derom. Otn toid sådant förhål-
lattdc dett misstanken får insteg här och
der, att hela ftöringen bestått i ett stö-
rande af ett och atntatt själs syndaro och
hennes uppntaknande till sökande af fräls-
ningen, så må detta icke förundra tve-
derbörande. Oclj att reflektioner af smärt-
samt ittuehåll härtoid tränga sig på mån-
ga kristligt tänkande i tvåra byggder, kan
icke heller förhindras. J färskt minne
ftå äntttt de dagar, då ett brödrapar af
kriftendoknä-förnekelsens och osedlighetens
apostlar skördade både bifall och pennin-
gar i toärt land. Mot dettt kunde kyr-
kan icke tillgripa några tioångsåtgärder
för att hindra den störitig de förorsakade
i samhället genom förgiftande af tänke-
sätt och seder hes det ttnga slägtet; och
toi för tvår del önska icke heller att hott
skulle kunnat det, ty det är ej hennes
sak att strida ttted sådana toapen. Ett
annan fråga är hivad det borgerliga fatti-
hållet ktttntat och bort emot dem företaga.
Meu emot dem, sottt s— skördande hivar-
-kett ära eller titttlig tvitmittg till lön der-
för — tvilja bidraga att föra själar till
Kristtts och derigenottt äftoen utedelbart
göra dem till de nyttigaste santhällsnted-
lemmar, har landskyrkan makt att ingripa
med ttvångstnedel, såsttart de råka hysa
och uttala någon af henne förkastad reli-
giös läromening, äftven ottt den icke katt
betvisas tvartt stridande ntot Kristi eman-
geliuut, och hon synes äftven här och der
tvilja begagna denna fin makt. Skall
det ock lyckas honom att med fådatta ute-
del förhindra det hott tvill? Skall hon
sålttnda kttutta santntatthålla de ireli-
giöst afseende ttpptoakttattde själarna inom
sitt sköte? Wi tro det icke. Historietts
lärdom är en annan. Jtt längre dess
mer torde hon med detta sörfarattdeifrått
sig driftva de alltoarligafte, under det hoti
i fitt sköte sår behållit de mer eller min-
dre religiöst likgiltiga, deder iakttaga jetnt
och nätt så mycket af hennes brttk och
föreskrifter, som nödigt är för deras bor-
gerliga utkomst och tvälbefinuande.
V· W. L.
Meddeladt frätt
allmänheten.
Till Redaktiouen för ,,Finska Wecko-
bladet««.
»Waldettftrötnianismen«.
Dä undert. redan för någon tid sedan
grundligt studerat, tttom andra P. Wal-
deuströtns skrifter, fpecielt den nyligen
otntalta bokett ,,Guds etoiga frälsnings-
råd«« santt deröftver skriftoit en kritik till en
enskild person, fä tager jag mig friheten
att helt auspråklösk yttra mig i srågatt,
om ätt med tvisstt språkligtt stvårigheter.
Något fullständigt katt häraf ej bliftva,
emedan jag har hwarken bokett eller kri-
tikett för tillfället till hands, och största
delen har jag redatt hunnit glömma.
«Jesu blod««, sottt P. W. så ofta om-
nämner och beprisar, betyder hos P. W.
något annat än hivad manliga kristne
dermed förstä. Han bestrider rent ut,
att det skulle betyda Jesu lekamliga blod.
Jestt blod är enligt P. W. detsamma
sottt Jesti för oss i döden utgiftta ,,gu-
domliga lis«. Men orsaken hivat-före
Jesua utgas sitt lif för afs, förklarar P.
W. wara, att Jesus det-igenom måtte
bli en ,,fallkontlig falighetshöfding«. El-
ler egentligen toill P. W. alle- icke swa-
ra pä fragan; htvarföre. Det behöfwer
ingen weta, tneuar han, det iir nog att
det skedt. Men fastäti han sjelf hivar-
ken kan eller tvill förklartt orsaken till
Kristi död, förkastar han liktväl i grund
den förklaring fottt kyrkatt uppstält här-
för. Med ett fädant tilltvägagäettde
kommer en P. W., då tvi dödliga in-
skränkta menniskor dock ej till fullo kutttta
begripa, hivad Gttd eller hans oändliga
egenskaper-, ,,helighet« och ,,kärlek« be-
höftva eller icke behöfwa till sitt förso-
nittg eller förlikning, att i ordets egent-
ligafte bemärkelse disputera — ont «päf-
tvens skägg« (jag ber om förlåtelse för
uttrycket). P. W:s personliga tro gillar
jag på det högsta; det är blott hans
,,teologi« jag anser underhaltig. Sä
tnycket jag ockfii högaktar prof. A. F.
Granfelt, måste jag sanningsenligt erkän-
na och bekänna, att prof A. F. G:steo-
logiska försoningslära uti intet wäsentligt
skiljer sig frätt P. VHS uppfattning af
försoningen.
Om lagöfiverträdelsett ej nödwändigt
fordrar tvedergällning förtillfredsftällati-
det af dett gudomliga rättfärdigheten-
behöfs det i sjelftva tverket ej något för-
tvärftvaude af gudomlig nåd genom ställ-
söreträdande godtgörelse; förbliftver der-
emot Gads kärlek omedelbart wänd till
syndaren, så grundlägger synden egent-
ligett alldeles icke något skuldförhållande
tnera inför Gads domstol, ty fkttlden
äskar toedergälluittg, försoning,betalning.
Men med begreppet »fkuld« bortfaller
äswen begreppet ,,strafs«, såsotn äfwett
straffet, såsom ett blott förbättrings-me-
del, upphör att tvara straff. Otn sytt-
dernas förlåtelse kan derföre ej heller
tnera tvara tal; ty syndasörlåtelsen be-
står i upphäftvandet af skuld och straff-
mett ttpphäftvandet af skalden kotntner
ej mera, i frågtt då skuld öfwerhufwud
ej existerctr, och ttpphäftvaudet af straff
är omöjligt, och i sedligt hänseende äf-
toett förderfligt, ont straff blott är ett för
bättringsntedel. (Philippi «Kirchl: Glan-
benslehre IV 2, Abih. Zweis ansl«
pag. 177).
Till Rcdattioncn för Finsta
Weckobladct.
Till herr pastor Elis Bergroth
Med anledning af herr pastorns i
tisdttgs hålltta föredrag, htvari den finska
kyrkans nutvaratide tillståttd frantftäldes
såsom öftoerhuftvudtaget tillfredsställande,
ber undertecknad att få häntoisa till Joh.
Upp. Z: 14——22, särskildt to. 17, 18.
Låtotn oss under bön ottt Gads andes
ledning uppmärksamt genomläsa denna text.
Huru katt tnatt toidare med 1 Chor.
-J: 13 för ögonen förstvara uppenbara
förnekares och bespottares atvarstående
i Kristi kyrka? —- Må tttatt genom emott-
gelii predikan, genom kärlek och föredöme
arbeta på att draga utanför stående till
kyrkan, men må tnatt icke genom några
yttre medel locka eller ttvittga någon att
qtvarstannal
Herre afplatta
och föröka tvår tro!
Medletn af lutherska kyrkan
i Finland-
toåra missgerningar
gtiittdaggsltaltnt
Textutredning
Söndagen den 25 Mats 1888.
Psalttt 2: 1—12·
Hyllcn Sonen.
Tå den 25 mars är den sista sönda-
gett under det första qtoartalet, har tttatt
att toiilja emellan ett kortfattad repetition
af de förut genomgångna texterna eller
taga en text efter fritt toal, htvartvid
dock gäller, att lärarene iett klasslösattde
söndagsskola tvälja samme text. Ett så-
datt text font synes oss lämplig och sottt
äftveti af ett antal söndagsskolans tvätt-
tter bliftoit antagen för denna dag, är
den toi anfört här osmoti-
Datvids Pfalnter är namnet på en
samling religiösa psalmer eller sånger i
bibeln af olika författare, såsom Moses,
Dawid, Salomo, Assaf, Heman och Etau,
och höra dessa sånger till det dästa som
den religiösa skaldekonsten någonsin kun-
nat frambringa. Genotn den undergif-
tvenhct för Guds wilja, det förtroende
till Gttd och hans tvisa ledning och ge-
ttotn den religiösa känslas ittuerlighet och
djup, font uttalas i och genomgår alla
gessct fånget-, måste de hos htoar och en,
som läser och begruttdar dem, atvarlemna
djupa och otttplåttliga intryck. Tatvids
psalmer, så kallade, emedan de flesta äro
af honom författade, äro till antalet låt)
och indelade i fem böcker.
Ester innehållet indelas de i bönesån-
-ger, tacksägelsesånger, lofsånger, botpsal-
iner: li, 32, SIS, öl, 102, 130, 1—l1,
krigssättger och segersånger, tvallsärds-
eller nppsärdsfånger för dent, sottt besökte
festerna i Jerusalem och mesianska sått-
ger: 2, lö, 22, —15, 12, 110, sottt in-
nehålla profetior ottt Kristtts. Elftvct
psalmer haftva till öftverskrift: ,,en psalm
Korah barns«. Korah barn tooro ett
fåttgarafdeltting af Lewi stam. Huru-
toida nätttda psalmer äro af dem förfat-
tade eller ont de af dem endast skttlle
sjuttons-, toet man icke med wifshet.
cl Oftoerskrifterna äro för öfrigtafmåttga
slag och uttvifa ätt författarer ätt dens
namn, till htoilkett den tvar stäld, ätt en
annan sång, efter htvilken hanskullesjun-
gas, än instrumentet på hivilketden skulle
spelas etc. Det ofta förekotnntande ordet
»Sela« anses haftoa musikalisk bemärkelse-
Föreliggaude text, pf. 2, är en utes-
siansk psalm, som innehåller en profetia
ottt Kristus.
Eli söndagsskollärare frågade en gåttg
fin klass, htvent sotn katt sägas tvara
tnenfklighetens störste wälgörare. Flera
olika stvar afgåftvos, men det bästa tvar
en liten gosses. Hatt sade: «Jesns är
tnensklighetens störste tvälgörare, ty ingen
har gjort menniskorna så mycket godt,
sottt han.« Detta är sant, och det tvar
ett godt stoar. Meti emedan ingen brin-
gat åt tnenskligheten så mycken timlig och
etoig wälsignelse, är heller ingen mer
toärd än han att få toåra hjertans hela
och odelade kärlek och tvördnad.
Wi toilja nu på denna stunden tala
med htvarattdra härom, då tvi gå att be-
trakta Datvids andra psalth der tvi upp-
manas att leunta Gads son den ära och
hyllning, fotn ensamt tillkommer hatts
namn.
Ordförklaringar:
Hylla = betyga kärlek och tvördnad.
Förtörua = reta någon till tvrede. För-
bittra. Bedröftoa. Förtörnelfe -=anstöt
till fall = den, sottt med uppsåt eller
otvetande giftver anledning till andras
fall vel) skadct för deras själ. Gttd för-
törnas, då hatt, ser att ondskan och orätt-
färdigheten hota taga öftverhanden 5 Mos-
4: 25, 31: 29, Esra 5: 42, Es- 34:2.
Gads tvrede = hans leda till allt hivad
ondt och syttdigt är. Gads torede ytt-
rar sig äftvett i straff etc. 2 Kott. Z:
37, Zak. 7: 12, Ebr. 3: 8, 15. Mett-
uiskors wrede = den sinnesrörelse, sotn
uppkommer af föreställningen, att ett att-
ttan handlat orätt; och begäret att för
det kommande sätta honom ttr ftåttd att
göra så mera. Misshag: 2 Kor. 7:12.
Hätndbegär. Grymhet.
F rå g o r:
Mina unga tvänuerl Wår ttths tipp-
lästa text tttattar oss till någonting sytt-
nerligen toigtigt. J minnens öftoerskrif-
ten, httrtt lydde den? Det är ottt denna
toigtiga sak tvi nu under bön till Gttd
tvilja tala.
Förft och främst giftves det en klass
af menniskor, sotn icke alls giftoa Gud,
hatts son Jesus Kristus och hans riksfak
någon hyllning- Hnru beskriftver psal-
tttistett dem i den upplästa sången? v.
1—4. Htvilka ntemtiskor räknar psal-
tttiften särskildt till denna klass? Htvad
göra de, säger han? Mot htvettt larma
de? Mot htoetn rådslå de? Denna
psalm är ett profetisk psalm. Har det
gått i fullbordan, fottt här säges otn Je-
sus? Htvaraf kttttna tvi finita att så
har skett? Af den ewangelifka historieti
om tristas-. (L. bör tttt genomgå i kart-
het Jesu lif och historien om hatts werk.
Hatt bör wisa, huru Jesus från sitt för-
sta jordiska tilltvaro ända till sitt död
nästan dagligen tvar utsatt för förföljelse
och onda stämplingar, derigenotn skola
barnen lättare fatta psalmisteus ord).
Det finnes åter en annan klass menni-
skor, som i yttre mening hylla Gad och
hatts son Jesus Kristus-
Säg något folk, bland htoilka detta
synnerligen tvar falletl Herrens egen-
dotnsfolk. Hurn säger Gads ord,-att de
dyrkade bottom? Med tungan, medläp-
parna. Säg något ex. på, då mani
stort wifade Jesus eti sådan hyllning!
Huru ropade de då? Låg det något
djupt alltoar idettna hyllning? Hura
ktttnta tvi förstå, att det endast tvar en
tillfällig känslottppbrusning, ntan någon
hjertats tro, font frammanade denna hyll-
ning? Httrtt ropade de den gåttgeit?
Korsfäst o. s. to.
Finnes det tttettttiskor i toår tid, sottt
icke alls hylla Herren, tron J? Sådana
tttenttiskor har det funnits i alla tider-
Dessa tvilja ej alls hastoa med Gitd att
göra, ja, de förneka Gud. Htvad stigit
dessa ottt Gud? Otti bibeln? Hnru
kännes kristendomen för dessa? Såsont
en tung börda, såsottt battd och bojor och
derför ropa dessa ättun i dag, såsom
psaltttiftett säger, huru? v. Z. Htoad
wilja de derför göra med kristendomens
sanningar? Och dertoid anwända de nu
sottt förr alla upptänkliga medel. Säg
några! De strida tttot fattningen, sör-
följa sanningens budbärare, o. s. to.
Skola dessa Herrens fiender lyckas i fina
rådsluts Nej. Htoad gör Herrett titt-
der allt deras larm och motstånd? v. 4.
Qch httrtt gör han med sitt rikssaknuder
allt detta? (Missionsberättelser böra
här auföras). Ar det möjligt eller omöj-
ligt att strida emot Herrettk Huru sade
Jesus till Saulus på wägett? Dct är
i sanning ftvårt att spjertta emotHerren.
Gads rike går framåt i alla fall. Huru
länge skall ock Jesus regera? Htoad
säger psaltttisten derom? v. 6—9 o. f.
to. Fiunes det några äftoen itvår tid,
font endast i yttre mening hylla Je-
sus? Ja. Hwilka äro kännetecknen på
dessa o. f. w.?
De som titt icke alls eller endast fal-
skeligen hylla Herreti sätta otvilkorligett
sitt ära i något annat, ty något toill
menniskan ära-
Hwad ära och hylla t. ex. hedningarna
i stället för Gad? Katt man ära något
annat än afgudar o. d.? Htvad då? Sig
sjelf, eller andra menniskor,soutliga sätta
ett ära i att synda, andra hylla och dyrka
penningar, sitta kläder, dyrbarheter o. s. to.
Kati ntt ett tnenniska bliftva lycklig på
ett sådatt wäg? Det toet också Herrm·
Htvartill uppmanar derför Herrett jor-
dens folk? o. 10—12. Ar det wigtigt
eller owigtigt att akta på denna föruta-
niug? Huru så? Huru skall det slutligen
gå ett hwar, sotn icke toill af hela sitt
hjerta hylla, mottaga och anttatttnta Je-
sus? Hnru heter det otu dett sakenitän-
kespråket? o· f. to.
(Efter Santtingswittnet).
IDE-versa
Ak Jesuiternas historier
äts nit Adra- hätT utkommet-. Arbetot ut-
gifves i airen 8 häften a l kis. hvardera-
Utiltsag nr pressens omdömen-
.,En bok. som förmodligen skall röna-
liflig efterfrågan bland dem, som önska
en närmare inblick i det Sinnrika maski-
neri, hvilket; arbetat inom det- märkliga-
ste samtitnd som någonsin existerat-.«
llutllltsntlls saktat-.
,,Ar mycket fört-sond af att läsas··.
lat-ett kostsa-
,,Arhotet- äts mycket intressant. Det;
handlar om josttitismens uppkomst-, ut-
veckling, dess hemliga och u ponbara
rådslag-, den roll den spelat- oe fortfa-
rande spelats i verlden. Att fä blicka in
i detta säll-kan af bigotta mankar, ro-
star och fanatiserade lekmän, höra ess
hemliga rådslag och so dat uttöm Sina
planet-, äts backe lärorikt samt i högsta
grad intressant.«« slllllluslls klis-tim.
,,Det är så lättläst, intressant och upp-
lysande-. att- deti vore skada om ött-ets-
sättningsbeslutot fört·öllo.««
Profesaor c. U. slak-lillt.
Då en person ronumsrerar hos thora-
ttsktöessittqsa staelt olat, erhålles 25 et» kap.
å- 5 ox., 33«,« Os» på- 10 ox. På 50 ex-
smnns 5 fries-. utom rabatt-en. Preitas
merantsamlaro kunna således göra sig
en god förtjenst. (Gr. 12184X1.)
Fortopiano- o«. Möboltaltrile
1
ilas-lasters.
Tillvorkning af alla slags Sträng-inst-rus
monters, såsom pianinos, kvartalet-, cittror-,
m. m. Reparationor tik-töras omsorgstullt
oclt billigt, iifvonså stämning at« insem-
monter-.
Mekaniska harnstolar mod bord, an-
vändbara äfvon som vagnars (Det enda
fabrikatet härskades-)
l. A. Bask,
Anne-gatan n:o Z-
Hccftngforg, Hufwudsmdsbtadets tryckeri, tass-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
