Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer att en sådati fri disfettterlag ännu
icke existerar hivarken här eller i Swe-
rige, och att tolerera aftoikaude meningar
är derföre tillswidare ett pligt och ett nöd-
wändighet för kyrkan.
U— Arade amartals prenumeran-
ter påminnas om att i god tid for-
ntja prenumerationen. Tillika be-
gagna wi oss af tillfället att upp-
mana tidningens wcinner och gun-
tiare att wånligen söka arbeta for
bladets spridning.
Långfredagen predika:
J Nikolaikyrkam finsk högmessa kl. 9 pastor
Antoinett; — swensk högniessa kl. 12 pa-
stor Broberg; — finsk aftonsång kl. 6 pa-
stor Bengelsdorsf.
J Gamla kyrkas-: swenst högmessa kl. 9 pa-
stor Broberg; —- finsk högmessa kL 12 pa-
stor Autvinen; — swetifk aftonsäng kl. 6
pastor Ettkwist.
stationerna- fiusk gudstjenst ki. io, swensk
. z12.
Wid Georgsgatau 12: Swensk predikan kl-
11 af pastor B. A. Carlson.
J Allianshuset: Swensk predikan kl. 11 f. m.
af J A. Karlberg; kl. 7 e. m. Sång och
tvittnesbörd af flere talare; kl. ö e. in. finsk
predikati af A. Mäkineii.
Gråstoiksgatan 12: Predikan lättgfredagen
kl. 11 f. m. och 7 e. in. af G. M. Giescke.
Påskdagen predika:
J Nikolaikyrkan: Finsk högmessa kl. 9 pa-
stor Hahl5 — stvensk högmessa kl. 12
Bengelsdorsf: — finsk aftonsång kl 6 pa-
stor Bäck.
J Gamla kyrkan: Swensk högmessa kl. 9
pastor Bengelsdorsfz — finsk högmessa kl.
12 pastor Dahl; —- — swetisk aftonsång
kl. 6 pastor Hilden.
al Wuoreia Finsk predikan ki. io.
Wid Georgsgatan 12: Swenfk predikan kl.
ll af pastor B. A. Carlson och kl. 5 e. m.
af Wcm Häggmati.
J Allianshuset: Predikan kl. 11 af G. M.
Lind; kl. 7 af flere talare, kl.ö e. m. finsk
predikan.
Gråbtpikögatan 12: Predikan påskdagen kl.
Il f. m. af Petter Malmqivist; kl. 7 e. m.
af G. M. Gieseke.
Annandag påsk predika:
J Nikolaikyrkaii: finsk hägmessa kl. 9 pastor
Hildenz —- swensk högmessa kl. 12 pastor
Bäck; — finsk aitonsång kl. S pastor En-
kivist.
J Gamla kyrkan: Swensk hö messa kl. 9
pastor Bäck; — finsk högtnessa kl. 12 pa-
tor Hildönj swensk aftonsång kl. 6 pastor
Broberg-
Ä Waorctu: Fiusk gudstjeust n. io.
Wid Georgsgatau 12c Swensk predikan kl.
11 pator B. A. Carlson, kl. 5 e. m. af
W-m äggmaii.
J Allitmshnfet: Predikan kl. 11 af E. M.
Lindh; kl. 7 e. in. af flere talare, kl. 5 finsk
predikan.
Gråcwikcgatan 12: Predikan annandag påsk
kl. 11 f. m. och 7 e. in. af G. M. Giescke·
Utlandet.
Gads werk i hednawerlden.
Alla missionsunderrättelser ärv upp-.
sylda af meddelanden om de måtiga dör-
rar, sotn under de sista 50 åren blifwit
upplåtna för etvangeliutn.
Ostind i en.
Ostindien, detta land hivarest nu 254
millioner menniskor åro likaså tillgäng-
liga för Gads ords predikan som hwil-
kiu europeisk befolkning sotn helst; htvarest
tusentals städer, byar, hus och hjertan
nu stå öppna för inisfionärerna;htvarest
Gads ord dagligen förkunnas på gator
och i skolor af flera hundra infödda och
europeiska etvangelister; hwarest en enda
af dessa infödda prester under år 1886
döpt 93 hedningar. och en annatt 295;
htvarest icke mindre än 528,600 f. d.
hinduer och muhatnmedatier nu tillbedja
den ende sanne Guden —- detta Ostiti-
dien tvär för 85 år sedan änttu så till-
slutet att missionärerna endast med små-
righet kunde komma in i landet och ofta
blestvo ntwisade. Då förklarade en di-
rektör för det engelsk-ostindiska handels-
bolaget, ,,att, det att utsända kristne mis-
sionärer till deras-asiatiska besittningar,,
tvar det wantvettigaste, kostsammaste och
dumdristigaste företag-« som någonsin blif-
wit föreslaget as ett dårhushjon««, och
några år förut hade en annan direktör
sagt: ,,Om det någonsin blefwe100,000
infödingar oanvända, så iskalle han .bålla’
det för den största olycka, som smide
komma öswer Jtidien«. J den dag,sotn
i dag är, tacka de män, som äro insatta
blistvit upprättade.
i den indiska regeringen, ja, infödda sur-
star, författare, bramatiier och parias IF)
missionärerna förderas sjelstippoffrande
tjenst. För några månader sedan har
till och med micekonungen öfwer hela
Indien gått till nattivardeti i den lilla
kyrkati i Senila, tillsamman ttied de
smarta kristna derstädes. Hwetn skulle
tväl för 50 år tillbaka hastva ktintiat
drömma otit något dylikt? ,,Af H er-
ren är det skedt och är ett titt-
der för ivåra ögon-«-
Kina.
Ända till för helt kort tid sedan sytt-
tes det stora kinesiska riket wara hårdt
tillsltttet för ewangelinm. Den infödde
kinesiske språklärare, som undertvisade deti
förste kristne tnissionärett i kinesiska, bar
alltid gift på sig, för att dertned kunna
förkorta sitt lif, iden händelse han bleftve
upptäckt. Nu äro af landets 18 pro-
tviuser 17 besatta med missionärer, om
också ännu i ringa antal, ocheivaugelium
har trängt in i de högsta kretsarne.
Pritis Kitugs getnål har öftvergått till
kristendomen och flera damer i det kejser-
liga palatset läsa bibeln tillsamman med
henne. — Ja, till och med den kinesiske
Bistuark, Li Hutig-Ch’atig (kiuas störste
statsman), hivilkens sjuka hustrti blefbo-
tad genom en qtvinlig läkaretnissiotiär,
kotit tvid detta tillfälle i tiiycket tiära be-
röring med etvangeliutii och har till en
wiss grad bliftvit en tvätt till missionen-
Japan
Med afseende på Japati har en wiss
d:r Palmer, hwilkett mycket längtade es-
ter att detta land måtte blistva öpptiadt
för ewaugelinm, för omkring 50 år se-
dan yttrat i en predikati: ,,Om det estet«
500 års förlopp skulle tillåtas ttiin själ
att åter få komma ned till jorden, så
skulle den kanske finita det tillslutna Ja-
pan öppet och det dertvarande folket nu-
dertvist i kristendomen«. Nn sträftva
både höga och låga efter kristlig under-
wisning, blott för att få heta kristna och
bliftva europeerna jentnlika; japanska pre-
ster komma tillsamman för att grund-
lägga, en egen, af alla missionssällskap
oafhängig, Jesu Kristi kyrka· J teatrar
och fkolhus hållas kristliga föredrag för
många tusen ineuniskosjälar. Hudtvnd-
stadens bildade män, sjelstva ätiuii hed-
ningar, skulle upprätta en uppfostrings-
anstalt för sina döttrar och tvände sig
härtvid till den engelska biskopen med
begäran att förskaffa dem kristliga lära-
rinnor. »Af Herren är detta
skedt, och är ett under för två-
r a ö g o n«.
Korea-
Halsön Korea med sina 8 millioner
inbyggare, på hivilken ämiii för 5 år se-
datt ingen kristen missionär tvågade sätta
sin sot, och hwarest katolska prester blott
under ständig lifsfara kunde uppehålla
fig. har alltsedan 1883 tvarit tillgänglig
åtminstone för läkaremissionärer. Konun-
gett sjels har upprättat ett hospital och
tillsatt en sådan läkaremissionär som-sö-
reståndare derför samt giftvit honom satu-
tna rang som de högre ämbetsmännen i
landet. Widiire har han förklarat slas-
tveriet tvara afskaffadt samt tänker wid-
taga ännu flera reformer. Det nya te-
statnentet har blifivit öfiversatt på landets
språk och fråti Kitia hastoa införts tal-
rika kristliga fkrifter. Den goda säden
har äftvett der burit frukt. Onikriug 200
as itisödingarne hasiva otnwändt sig till
den lefwande Guden.
Afrika.
Aftven Afrikas itire har blifivit upp-
låtet! Konungar och lärda, tidningsmän
och politici, upptäcktresande och missio-
närer, engelsmän och tyskar, belgier och
fransmän hafwa härtvid tvarit behjelp-
liga. Talrika missiousstationer hafiva
Kongofloden befares
med ångbåtar till långt in i det inre.
Deti blifwande församlingens förstlings-
friikt har äfweti allaredan blifwit döpt,
och på en tuissionsftation, Bauzti Mati-
teka, skall 500 hedningar hafwa bortka-
stat« sina afgudabilder och lyssna nu till
ewangeliitm. På Njassasjön segla twå
niissionsskepp, och missionärertia erkän-
nas af de genom slafweri, krig och wid-
skepelse så förskräckligt betryckta stammar-
«) Den lägsta kasten i Indien.
ne mer och mer. J Uganda hivarest de
första infödingarue döptes i ttiars 1882,
hafiva under sommaren 1886 ösiver 60
as de kristna förhärligat Jesu namn ge-
nom att med glädje lida ittartyrdödett och
haftva derigeuoitt i gerttitig beivisat den
grymme konung Mitauga, att de haftva
eii Herre i himmelen och tillhöra ett rike,
som icke är af denna werlden. Och titt-
der det liken af dessa grufligeu lemlä-
stade ännu ligga obegraftta på marken
och luften förpestas deras, smyga sig hed-
ningar, som längta efter frälsning, trots
all fara, vin natten till missionshuset och
bedja enträget otti dopet. »Af Her-
ren är ju detta skedt, och är
ett under för ivåra ögon«.
På så sätt skulle tvi ätttiii kutt-
tia göra en lång resa genom alla
tverldsdelarue och nästanöstverallt påpeka
Guds werk, som är af den beskaffenhet,
att oitt någon i tvåra fäders tid hade
förutsagt, hivad sotn nu är skedt, så skulle
de toisserligen icke hafiva tvelat sätta tro
dertill.
Hivad är ttii tvår mening med allt
detta? Måune att blott säga, att allt
ser rosenfärgadt ut, att glänsande resul-
tat ösiverallt wisa sig, att det icke ännu
är oändligt mycket som återstår att göra,
att der i missionen icke förekommit för-
sunintelser och brister, och att intet har
slagit fel. Nej, sannerligen icke. Men
det tvilja tvi säga, att Herren har be-
gyttt ett werk i tvåra dagar, sotti tvi må-
ste förundra oss öfwer, under det tvi
tillika niå blygas öfiver tvår egen klentro.
Satit är det, att mörkrets makt ännu är
tnycket stor. Ser man i Judien de jät-
telika templen, i htvilka det ännu dagli-
gen offras till afgudarue, och i Kitta de
sirliga pagoderna med sitta många två-
uittgar och talrika prester, spåmän och
tempeltjenare, som lestva as folkets wid-
skepelse. Eller oiti man ser i Afrika, t.
ex. tvid södra ändran as Tangaujikasjön,
det af folket, såsom tvistelseort för andar,
med blind fruktan tillbedda M’tottitva el-
ler Berptornen, så känner tnati sig nä-
stan tillintetgjord öfiver hedendomens oer-
hörda makt, hwilken —- sotii det synes
—- har sltttit ett oupplösliga förbund, å
ena sidan med landets wilda, feberheta
natur, och å andra sidan med högt be-
gåftvade folkslags konst och bildning.
Men det synes också blott så. Hednitt-
garue hållas wisserligett fångna genom
syndens medförda begärelse; men Guds
förbund och löften stå dock än-
nn fastare: «Han gör alla jordens
gudar tvanniäktiga, och alla hedningarnes
öar skola, en hivar ifråti sitt rutn, till-
bedja honom«. Derför skala alla de,
som hastva hjerta för Guds tverk och ar-
beta för hans rikes utbredaude, tvara
utan fruktan. Ty deras arbete är icke
fåfängt i Herrev, och deras lön skall icke
utebliftva.
Herreti hastaritvåra dagar. All tings
ände är må hända närmare än tvi tro,
och dotnen skall begyniia på Gads hus.
Det gäller derför att uppstå från söm-
nen och iklädda sig ljusets wapen.
Politiska nyheter.
Medan tronskiftet i Tyskland absorberat
tverldens uppmärksamhet, har itysthet
den bulgariska srågati tillspetsat sig
och tecken tyda på att den närtvarande
ivittdstillati kanske icke tiiera skall räcka
alltför länge. Från Sofia inlöper en-
ligt ,,Verliner Tageblatt« den underrät-
telsen, att niait der rustar sig till att
beswara hivarje försök till en främmande
inblandning med en oafhängighets-
förklaring. För Portett är detta icke
längre någon hemlighet och dersöre in-
tager denna makt äftven ånyo en mycket
resertverad hållning, sant icke i längden
katt tillfredsställa Ryssland.
J Bukarest har på föranställande
af deu regerittgssietidtliga oppositionen
gatttoroligheter egt rum, och t. o. tn. på
de palatset närmast omgifivande gatorna
haftva samtnatidrabbningen inträffat emel-
lan folkmassan och militären, dertvid
flere personer sårats.
Prins Oskar af Stoerige för-
mälitiitg med fröken Ebba Munck egde
rtim den 15 dennes i Stephanskyrkan i
Bournemouth· Det nygifta paret lärer
ester bröllopet konitna att tillbringa nå-
gon tid på ön Wight-
Det gudomliga medlidandet.
Jag har förnummit de-
ras ivedertnöda. 2 Moseb· B: 7.
Så talar ingen menniska-
Själen har många känsliga fibrer,som
ej det bästa och ömmaste tuetiskliga med-
lidande kaii nå. Men smärtornas ko-
nung, som gått före oss på lidandets
tränga stig, »toet hivad tvi för ett tverk
iirv«. När en grym skilsmessa lagt sig
på tvårt hjertii såsom ett isbioekz när
tvår närmaste jordiska tvätt ej katt genom-
skåda de hemliga skälen till tvått lidande,
då kan Jesus det, och Hait gör det-
Deti som har burit mina fyndet-, har äs-
tveti tagit på sig mina smärtor. Dett
sottt nu regerar uti himmelen, har äftven
haft sitt öga skyuidt af tårar. J alla
mina pröfuittgar kan jag säga: ,,Jesus
tvar bedröftvad«; i mina tårar: »Jesus
grät-il Jsriiel suckade sedan lättgeutider
träldomen. Det såg ttt font ottt Gad ej
hade metat det; som ont Hatt, likt Baal,
hade sontnat in. Liktvisst hade Hau just
då rigtat en blick, full af medlidande,
på sitt i bojor slagna solk, och det tvar
då Hati sade: »Jag har förnummit de-
ras tvederniöda«.
Hari tyckes ibland glömma och öfwer-
gifwa oss till den grad, att tvi utropa:
har då Gitd förgätit att tvara nådelig?«
under det att Hatt i tverkligheteu makar
öftver oss med den ömmaste kärlek. Hati
tillstädjer att tvi sålunda driftvas till det
yttersta, endast för att räcka oss ett hjelp-
sam hand och för att uppenbara oss hela
fullheten af sitt nåd. ,,Herretis ände
haftveti J sett; ty Herren är barmhertig
och full af niedlidande«.
Sjelftva den sanning, att Hatt ,,för-
nitntner tvår tvederniöda«, är en salig
borgen för att Hatt ej pålägger oss en
enda, som Hari ej anser tvara nödtvån-
dig. ,,Med dig tvill jag icke en ättda
göra«, säger Hatt, ,,tueu jag tvill näpsa
dig med tttåttlighet««. Allt hivad han
sänder oss är noga aftttätt och tvisst för-
deladt. Jugenting beror af en slump,
ej ett enda törne är öftverslödigt, ej ett
slag hade kntinat oss besparas. ,,Wåra
tårar, sotti han sattilar uti sitt lägel«.
äro alla räknade, droppe för droppe, och
ligga besparade såsotn skatter uti Guds
helgedom. »
Bedröfivade kristen, ftvärdet har kanske
trängt djupt in i ditt själ; gläd dig ändå-
Dti är kallad till en stor ära: att ,,lida
med Kristus-· Lyft dina blickar mot den
glänsande båge, sotn omger ditt mörka
himmel. Jesus, som har lidit, Jesus,
sotti är medlidsam, förnimmer ditt tve-
dermöda, ditta brännande tårar. och Hari
har »stigit ned för att befria dig«.
Låt ej tanken på en obekant och be-
slöjad framtid oroa dig, titatt letutia alla
ditia bekymmer åt Herrm. Gud afpas-
far sitt nåd efter pröfningens natur och
tvaraktighct. Han ger oss ej, vtu tvi så
få säga, förskottstvis ett förråd af nåd,
men i nödens stund låter Hati oss ej
tvättta på kraft och hjelp. Hatt sänder
ej regnbågeit före molnet; men efter dess
uppkomst lyser äftveu bågen· Då pröf-
tiiugens dag är inne, ger Hatt oss styrka
att uthärda den; på dödens dag ttåd nog
för att kunna dö.
Grubbla ej sorgset på framtiden. Lef
på Herretis löften. Med morgondagens
pröfningar konitner äfiveti Jesiis· Stutt-
dens nåd är tillräcklig för stundens behof.
Lita på Gud för framtiden. Wi ära
ej Gud genom att i förtid rnstva på
kommande pröfningar, utatt genom att
anförtro oss åt Hans trohet och lita på
Hans löste, att ingen frestelse skall blif-
wa större än måttet as tvära krafter-
Oni än nyn moln tyckes samla sig ester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
