Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jiin tia weckobladet.
Helsingfors-,
Zorsdagen den 5 Ytprilk
Nio 14.
1888.
Yrenumerationspri5:
J landsorten
genom po tkontoren
el in ors å Missionsbokhandeln,
J H s gf Mikaelsgatan 1
R e d a k t ö r:
stum Olivetti-tin, adress: Estnäggatan N:o Z-
gnu-anser
emottagas ä Misfionsbokhandeln, Mikaelsgatan 1, å
10 penni för petitrad; afsedda att förutom i detta
Zäiskiäg : : :: MS ? täts- : : : :: åsätt 27 TM prad äkwen suget i ·»Suomen Wiiskolehti–: 15 p.;
Fiat-eders ar. . 1 mark 25 penni ..... 1 mark 32 penni. önskas öswersattmng tillkommer 2 p.
Hos Red. för Finska Weckobladet anhålles
om plats för följande-
Till allmänhetens tryjntunte
Sedlighetsfrågan,». wår tids brännande
spörsmål, som nu äfwen hos oss står på
dagordningen, torde snart motse fin lös-
ning inom tvår Ständerförsamling. Me-
ningsbrytningarne äro skarpa. Hwem
skall segra — anhängarne af ett nödwän-
digt reglementeringssystem under polisens
hägn och kontroll, eller de som anse sede-
lagens godtyckliga kränkning af myndig-
heterna som en fläck på ett fritt folks
ära, hwilken dettaj ej längre bör wilja
bära?
Tywärr ha wi inom wårt finska Rid-
darhus hört offentligt uttalas att »när
man har att göra med den starkaste drift
skaparen nedlagt i menniskonaturen«, måste
allt wika, och ,,sed, eller i förewarande
fall, osed bryta lag«, ifall ej werlden skall
gå under.
Låt oss se efter om detta i sjelfwa
werket är erkändt på alla lagstiftningens
områden. H u n g e r n är ju förtvisso
en drift så befallande, att absolut äter-
hållsamhet i« detta fall snart medför sä-
ker död. Men har detta oomtwisteliga sak-
förhållande nånsin eller någonstädes ledt
till tolerans af hungerns tillfredsställande
genom olagliga tillgrepp ens då, när den
brottslige bewisligen är nära att om-
komma af swält?
Sthrkan af sje l f be tv a r elsedrif-
ten hos hwart lefwande wäsen torde
heller ej bestridas. Men erkännes den-
samma någon sorts berättigande att till-
fredsställa sitt pockande kraf genom an-
grepp på andras ära, helsa och menni-
skorätt? Ingert förordar något sådant. «)
Med hwad skäl tillmäter man då köns-
driften rätt att kränka alla menskliga
och gudomliga lager under offentligt be-
skydd af polismakten? Detta innebär
att godtycket sättes i lagens ställe för att
förläna den starkare, — domare och part
i egen sak, — oinkränkt makt att tillin-
tetgöra den swagare.
Låtoni ej förwilla wårt sunda omdöme
och wåra rättsbegrepp af de förment we-
tenskapliga skäl hwarmed otuktslastens
nödwändighet för den ena hälften af men-
niskoslägtet bewisasi
Och de hygieniska orsakerna för regle-
menteringssystemet sedan, huru grundade
äro de?
Alla de med sakkunskap och owäld
ledda undersökningar, som nuförtiden gö-
res, sedan frågan ej mera tiges ihjäl i
mörkret, ställer twångsbesiktning af po-
lismyndighet mer och mer i kategorin af
en medweten eller omedweten —- hum-
bug — och ingenting annat. Ingen,
läkarne minst, tro werkligt på denna åt-
di) Duellsplakatet har hos oss afwisat be-
hofwet af ,,tillätligal mord«, för att, som det
hette, rentwä fin heder-.
gärds nytta. Sanningens, erfarenhetens-,
det offentliga samwetets röster upprepa
åter och åter detta med oemotsäglig auk-
toritet.
Allaredan anses systemet utdömdt i
högre kulturländer, der folkmedwetandet
är waket och förkastar detsamma. Må
de som ännu i dag anse wärdigt och
nyttigt att förswara ofwannämnda mora-
liska uselhet, må de befinna att häfden
beivarar deras ord för kommande gene-
rationer! — Hiiru skola deras argumen-
ter taga sig ut i en kanske ej så alltför
aflägsen framtid? När allmänna opinio-
nen wexlat, huru skola ivåra efterkom-
mande förklara för sig att lagstridiga,
alla rätts-begrepp sörwirrande, all moral
kränkande förordningar eller reglementen
emanerat från statens högste embetsmän,
påbjudits, utan något som helst godkändt
betvis för deras praktiska gagn af tve-
tenskapsmän, och sanktionerats af fäder,
makar, bröder, uppfostrare. Och de woro
enwäldige målsmän för den swagare
hälften af menniskoslägtet som skulle ,,tiga
i församlingen«, htvilken as kyrkan och
sedebnden anbefalles att ,,se upp« med
tillförsigt, aktning och kärlek till dessa
maktegande, som så djupt förnedrade
deras kön — och sitt eget!
»Men«, höra wi med bekyinmer fram-
hållas af rättskaffens, kärleksfulla familje-
fäder och tänkande män (som dock aldrig
stoara på frågan huru det är tänkbart
att ej deras kön torde sprida smittor så-
wäl som qwinnorna) — ,,men, hwad skall
sättas i den samhällsskyddande institutio-
nens ställe, om den npphäswes«. ali)
Eller: — »Hwem answarar för att
hederliga qwinnor då mera få gå oan-
tastade«.
Jntvändningarne ärv en smula naitva,
men låtom oss närmare skärskåda deras
halt. .
«Hwad skall sättas i reglemente-
ringssystemets ställe? Swaret är en-
kelt och lyder: »Jngenting som
uppenbart strider mot lag och rätt,
inga priwilegier för lättsinnet«i De
djupa lederna på landsbygden weta
ej af skändliga reglementen och begära
ej öfwerhetens skydd för sina sedlighets-
brott och dessas naturliga, allom bekanta
följder. J Amerika, qwinnoaktningens
hemland, ha berörda lagstridiga twångsxs
åtgärder aldrig kunnat införas, ehurii
alla werldens lösdrifware dit inwandra.
— Lyssnande till fina ädla framstående
qwinnors röst bar England, efter tioe-
kan och motstånd från de maktegandes
sida, dock definitivt i sitt fria samhälle
afskaffat systemet genom parlaments-takten
af den 16 april 1886; — det kraftiga
och framåtdande norska folket har från
och med den 15 februari detta år gjort
di«) Denna fråga har nyligen blifwit fram-
Mtad af medlemmar af Ridderskapet och
eln. .
detsamma; —- i Elsass (Colmar) är fy-
stemet sedan flere år affkaffadt med fram-
gång för sederna; — iden stora sjö-
och hamnstaden Amsterdam har ett så-
dant system aldrig existerat; och i alla
europeiska knlturländer bewisas med wä-
xande framgång ohållbarheteu af dess
sanitära nytta. N y l i g en ä r d e n-
samma absolut förnekad af
femtonhundra engelska lä-
kare, som uttalat sig med energi der-
emot; många af Norges aktade läkare
ha med sin underskrift gifwit förklaring
om obehöfligheteii deraf; k) ädle och namn-
kunnige rättslärde ha fråii lagens syn-
punkt bränmärkt denna uselhet,
Skall Finlands folk, som nu genom
sina representanter står inför lösningen
af denna allivarsamma fråga, tåla fort-
beståndet af en institution, hwarigenom,
tusen och åter tusen af dess tvärnlösaste
unga döttrar offras åt denna Molok?
Jnkastet att hederliga qwinnor måhän-
da ej finge gå oantastade om ej dessa
funnes, beswaras bäst genom bewiseii att
ju polismakteii faktiskt är mäktig att upp-
rätthålla laglig ordning och skydda indi-
tviden i andra fall, såframt dess
energi ej afsigtligt förlamas.
När det gäller mord, stöld, förfalsknin-
gar, swek af annat slag, o. s. tv. efter-
spanas de brottslige utan hänsyn till kön
eller samhällsklass; de ställes inför öp-
pen domstol, och när de lida hivad deras
gerningar wärda äro, komma inga för-
mildrande omständigheter ifråga, som
skulle påbjiida oftraffbarhet —- tillstädjande
männen att öfwa lasten såsom förlustelse
ock qwinnorna att bedriftva den såsom
ett skattlagdt yrke.
Att de så ensidigt widtagna preven-
tiva åtgärderna mot en gräslig smitta
wore något soni helst säkert skydd för
den werkligt oskyldiga (nngmön och det
ännu ofödda slägtet), torde ej ens syste-
mets förswarare kunna göra sannolikt, då
de ej sätta ifråga att samma sorts
friskh e t s b e ty g bör affordras mon-
nen wid alla tillfällen der qwinnors helsa
sättes på spel; — ej ens wid äktenskaps
ingående. då man dock fordrar af honom be-
tvis att hatt gått till nattwarden, —
något som angår ingen annan än honom
sjelf«
Ett underligt intryck gjorde friherre
v. A:s förswar för denna farliga lasts tole-
rerande af öfwerheten, hwartoid medde-
lades R. o. A. den statistiska uppgiften
att nio tiondedelar af de genom hans
reglemente ohjelpligt ivanärade qwinnor-
na srån början gistvit ivika för nöd och
elände. Med stor öppenhjertighet utta-
lade hr p. A. derpå fin öfwertygelse att
Iii) Den medicinska fakulteten i dess helhet
wid universitetet i Kristiania. —- Se Finsta
Weckobladet N:o lo: Ett inlägg i sed-
lighetsfräga11.
Nedxs anm.
,,uti de flesta fall måste man wäl antaga
att det är mannen font ursprungligen
warit den förförande parten«.
Egendomligt är då isanning den logik,
som, i kraft af denna öfwertygelse, ledt
friherre von Alfthan att utfärda berörda
reglemente, gällande ensamt för qwinnor,
och genom hwilket ej blott sådatia som
redan fallit för förförelsen, utan till och
med »förut ej misstänkta qwinnor« få,
på blotta lösa angiftvelser, förnedras
lägre än djur på offentlig polis-byrå-
Och prokuratorn — såsom man ser
af hans berättelse framlagd för ständerna
- har ingenting häremot att intoända.
Mot ett samhällsnpplösande ondt som
dock är fruktanswärdt, nöjer han sig med
att sanktionera guwernörens åtgärd, men
angifwer som botemedel. något ironiskt,
att uppmana barmhertighetens utöfware
och utöfwarinnor att göra sitt bästa med
att draga upp nr lastens dy dem, som med
förförelsens och ordnings-maktens tillhjelp,
bliftvit der nertrampade till kropp och
själ. Det är naturligttvis dygdens upp-
gift att förekomma öfwersyllnad af fän-
gelserna! Sålnnda mä ock i hemmet
och skolan fedlighet och religion inplan-
tas —- för att utanför dessas wäggar
offentligt förhånas under skolbarnens
ögon, der frestelsen ostraffad utlägger sina
snaror för de nödlidande och oerfarna.
När skall man upphöra med de grund-
lösa beskyllningarne mot de hos myndig-
heterna så illa anskrifna ,,sedlighetsif-
rarne«, att det är d e, just de, som för-
lama åtgärderiia för att bewara samhäl-
lets helsa? Det är dock blott obsolut
gagnlösa och sedeförderfwande wåldsåt-
gärder de beswärlige sedlighetstvännerna
bekämpa utan att sörtröttasi
Wetenskapeii,soni nu uppfordras att afge
sitt utlåtande i denna sak skall, hoppas inan,
egna åt den alltoarliga frågaii en human,
oförskräckt och djupgående granskning och
derwid minst af allt utgå från de kon-
stateradt grundfalfka premisserna att »kysk-
het och återhållsamhet äro omöjliga för
ena hälfteii af menniskoslägtet utan fara
för dess helsa«. Wi förstå ej burit
män med sjelfaktning icke inlägga pro-
test häremoti J alla fall är påståendet
på sednare tider offentligt tvederlagdt af
framstående läkare i nästan alla Euro-
pas länder.
Det nationella samwetet tillhör det
snart att afgöra frågaii. Skall det
wäl godkänna teorin om en lastens
nödwändighet, för hivats skull
den moraliska samhällsordningen måste
rubbas, rättsbegreppeii nedtystas, allas
likställighet inför lagen bortadvoceras
och mensklighetens framåtskridande mot
sedlig fnllkomning omöjliggöras, enär
maii låter sjelfwa lifwets källor förgiftas.
..-h«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
