Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att dödsstraffet i icke få fall föranledt
justitiem ord ;
att dödsstraffet förhindrar den brotts-
lige att förbättra sig och försona sig med
samhället;
att det måste betraktas såsom en kränk-
ning af de menskliga rättigheterna att
af en medmenniska fordra utöfningen af
bödelsyrket, har mötet stannat tvid den
åsigt att önskligt wore det dödsstraffet
blefwe ur tvår lag utmönstradt.
—- Tilltiinkt nordiskt abnormskol-
läraremöte i Helsingfors Bistop C.
K. Alopeus,t. f. före tåndaren för döf-
stumskolan i Aho A. E. Nordman samt
föreståndarinnatt för blindanstalten i
H:fors H. Ingman baswa till senaten
inlemnat anhållan att under sommaren
1889 få härstädes föranstalta ett möte
för de nordiska ländernas abnormskolors
lärare och lärarinnor samt om ett an-
slag af 2000 mk för nödiga utgifter
dertill.
—- Senaste nordiska abnormskollärarw
möte egde rutn i Kristiania 1884 och
wäcktes redan då förslag att följande
möte skulle komma att hållas i Hesing-
fors.
— J samband med nykterhets-
mötet i Helsingfors under tnstundqude
sommar har ästven ett allmänt möte af
medlemmar af olika kristna bekännelser
i wårt land blifwit pätänkt.
—- Jernwägsplaner. En deputa-
tion från Kangasniemi har, enligt Hbl.
uppwaktat ledamöterna i senatens eko-
nomiedepartement med anhållan om byg-
gandet af en bibana från Otatva station
på den under byggnad warande Samo-
laks banan till Puulawesi strand. Den
tillämnade bibanan, som blott blefwe en
mil lång, wore afsedd, att sedan den till-
ämnade ångbåtstrasiken på Pnulatvesi
kommit till stånd, sätta de kringliggande
socknarne, Kangasniemi, Hirwensalmi,
Joutsa, Leitvonmäki och St: Mickel i till-
fälle att draga direkt nytta af Sawolaks
jerntvegslinie.
—- Föreståndarinneplatsen tvid
,,Hemmet för de obotligt sjuka« har
nu blifwit definitiwt besatt och gifwits,
icke åt fru Rosa Lukander såsom tvi i
tvår senaste nummer trott att kunna upp-
gifwa, utan åt· fru Maria Kristina
Lundqwist Afwen »Finland« synes
hafwa fått samma meddelande som wi
rörande den förstnämndes utseende till
befattningen.
— Från Köpenhanin har anländt
en bjudning till finska qtvinnor att del-
taga i en allmän nordisk qwinnokonferens,
som i sommar kommer att ega rum der-
ftädes i fatnband med utställningen-
— Bazar för Fridhem, egde rum
i går i Studenthusets musiksäl-
— Till förmån för Sjömans
missionen, komttter en försäljning att
anstaltas den 1 nästkommande maj-
— Santandertvisning ii statens
skolor-. Wid behandlingen as särskilda
skolfrågor har allmänna bestvärsutskottet,
med afseende å derom gjord anhållan
beslutat förorda att de nuwarande twä-
klassiga elementarlärotverken måtte få
emottaga äfweu qwinliga elewer.
— Bibelfötklutingar hållas numera
hwarje wecka om tisdagarna kl. 6 e.
ut. på swenska i gamla kyrkatt och om
onsdagarne samma tid på finska i
Nikolaikyrkan.
—- Ar »Finland’« rädd att citera
Fiitsta Weckobladetit Under winterns
lopp har ,,Finland« särskilda gånger an-
fört notiser från wårt blad såsom sina
egna. Senast war detta fallet med ett
bres från kateketen Lindholtn i Sibirien,
htvilket ehuru tillsändt Finsta Weckobla-
det nära stående personer, likwäl infördes
ifrån Weckobladet i ,,Finland««, utan att
källan angafs och som sedermera gått
genom en stor del af wårt lands blad
såsom citeradt ur Finland-
Söndageu predika
J Nikolaikyrkau: fin högmessa kl. 9 pator
th; —- swensk ögtnessa kl. 12 ator
kmist; — finsk a tonsång kl. 6 mis onär
Tolonem
J Gamla kyrkas-: swensk högmessa·kl. 9 pa-
stor Enkmistz — finsk hö messa kl. 12 pastor
sugk; — swensk aftonfäng kl. s pastor
a .
Yl Wuorelm finsk gudstjenst kl. 10
Wid Georgigatan 12: Swensk predikan kl.
11 af pator B. A. Carlson, kl. 5 e. m.
as W:in äggman.
J Allianslsuset: Sivensk predikan kl. 11f.in
af F. N reen; kl. 7 af flere talare, kl. ö
finsk pre ikan af G. Kauranen.
Gröswiksgatan Mo 12. Predikan kl. 11 f. m.
7 e. m. af G. M. Giescke.
«-« Wånner till tvärt
blad uppmanas att wän-
ligen söka arbeta för bla-
dets spridning.’
Utlandet.
Politiska nyheter.
Rykten om furstBismarcks afgång.
J fredags meddelade telegrafen den
öfwerraskande nyheten att tyska rikets
kansler och ledaren af den europeiska po-
litiken, furft Bismarck worejbetänkt på att
afgå. Man stälde dessa rykten i sam-
band med ryktet om en tillämnad äkten-
skapsförbindelse emellan exfursten af Bul-
garien, prins Alexander af Battenberg
och kejsar Fredriks dotter, den 22 åriga
prinsessan Viktoria. Redan länge skall
en böjelse emellan de unga tu förefun-
nits, och man anser att hoppet att tvinna
hennes hand warit ett-mäktig sporre till
prinsens ridderliga och energiska uppträ-
dande i Bulgarien. Nu torde denna
fråga inträdt i ett akut skede och prinsen
understödes i sitt företag af en mäktig
gynnare, engelska drottningen Viktoria
som i egen person med det snaraste tvätt-
tas komma till Berlin, för att derstädes
inför kejsaren inlägga sitt förord till för-
mån för hans frieri-
Men en för ryska kejsaren oaugeuäm
person kan, enligt de tyska offieiösa tid-
ningarnes förmenande, icke blifwa tyska
kejsarens swärson. Då i Tyskland en
monark är statens öfwerfte ledare, så
kunna dynastins familjeförbindelser al-
drig toara utan betydelse, allra minst kan
man tänka på att skapa en ny familje-
förbindelse, hwilkett under den nuwarande
allwarsamma politiska situationen wore
hinderlig för den tyska politiken, för hwil-
ken riksdagen nyss bewiljat 700,000 man
och 300 millioner riksmark. J hwarje
händelse wore det för furft Bismarck
omöjligt att widare leda ärenderna, om
prinsett af Battenberg skulle upphöjas
till medlem af kejsarfamiljen. Denna
sin åsigt skall fursten under ett tre titu-
mars långt samtal med kejsarparet öppet
och frimodigt hastva nttalat samt anhållit
om sitt entledigande i fall planen skulle
erhålla kejsarens samtycke-
Hurti denna kris skall sluta är ännu
osäkert. Ett telegram har wisserligen
meddelat, att den tillärnade förmälningen
med anledning af denna furst Bismarcks
hållning, blifwit slagen ur hågen, men
liktväl hålla sig ryktena om kanslerns af-
gång fortfarande uppe. Törhäiida äro or-
sakerna till dessa mindre att stå att sökas
i denna romantiska kärlekshistoria, htvars
politiska betydelse synbarligen är öfwer-
drifwen, än i rikets inre politiska för-
hållande, i hwilka med tronombytet en
förändring inträdt, som kanske icke fallit
rikskansleren rätt i smaken.
Ministerombytet i Frankrike
är dagens andra wigtiga politiska nyhet
och en som kanske, ästven den, kan komma
att hafwa innehållsrika följder nog,i
synnerhet om man tager ibetraktande
de orsaker, sotn framkallat detsamma.
Det tvar nemligen ingenting mindre än
en från deputerade kammaren fratnstäld
fordran om en retvission as statsförfatt-
ningen, som wållade ministären Tirards
afgång, den ministere, som presidenten
Carnot tvid sitt tillträde till makten ut-
sett att med sig dela dess tunga och börda.
Den man, font nu efterträdt Tirard,
Flo quet har länge haft blickarne rik-
tade på sig samt blifwit utpekad såsom
situationens man, men ansetts nr po-
litisk synpunkt ,,omöjlig« till följe affin
starkt utpreglade fiendtlighet mot Ryss-
land. Wid kejsar Alexander ll:s besök
hos Napoleon III under tverldsexpositios
nen i Paris gjorde sig Floqnet redan
bemärkt genom att inför den kejserlige
gästens ögon utropa ,,lefwe Polen««, ett
tilltag som under flere år werkat häm-
tnande på hans bana. Att han likwäl
nu kommit till makten och blifwit leda-
renas Frankrikes politiska öden, torde
kanske komma att beteckna en wändning
i detta lands ivänskapliga förhållande till
Ryssland-
Om måttligt bruk af
spirituosa.
J N:o 1 af Helsotvännen ingår föl-
jande artikel, sotn särskildt denna tid, då
nykterhetsfrågan står på dagordningen,
är wäl wärd att beaktas.
Mait hör ofta, då det är fråga om
inskränkningar i rusdryckshandteringen, sä-
gas, att rusdrycker göra intet ondt, då
de måttligt brukas. Hurutvida läkaren
kan instämma häri beror på, hivad som
skall menas med ,,måttligt bruk«. Er-
farenheten lär dock, att icke många alko-
holförbrukare anse sig sjelfwa omåttliga.
Sätert är derföre, att hos en stor mängd
alkoholförbrukare, som kalla sig sjelftva
måttliga, ganska djupa spår lemnas qtvar
af alkoholen. Då emellertid de spörs-
mål rörande alkoholens werkan, som
ställas på läkarne, äfwett as dem besma-
ras olika, torde det kunna wara af in-
tresse att höra, huru denna fråga be-
dömmes af en medicinsk auktoritetiEng-
land, doktor Georg Harlet), professor wid
,,University college« i London.
Professor Harley har gjort frågan till
föremål till sitt specialstndium och uti
Febrnari-nnmren af den ansedda engelska
läkaretidfkriften ,,Lancet«« framlagt några
af sina erfarenheter. Han beklagar der-
wid först, att just i fråga om ett mått-
ligt bruk af spirituosa läkarnes meningar
äro så obestämda. «Det kan wäl", sä-
ger han, ,,wäcka allmänhetens förundran,
att tvi icke hastva bättre reda på werk-
ningarne af ett sä länge och så allmänt
konsummeradt medel. Det måste erkän-
nas, att wi nästan äro skyldiga meddela
publiken något positivt i denna sak«.
Förf. medgifwer dock, att det icke är så
lätt komma till rätta därmed- —- »Plu-
raliteten af tvår omgifning kan wisser-
ligen sägas wara måttliga förbrukare af
alkoholdrycker; läkarne få sålunda tillfälle
att se en mängd patienter hörande till
denna kategori, utan att de dock kunna
med framgång studera tverkningarne af
alkohol på detta sätt brukad, och detta af
flera skäl. Wi ha icke några statistiska
uppgifter i detta hänseende, hivarpå tvi
kunna stödja oss, ty den rika statistiketi
rörande följderna af ,,dryckenskap« i all-
mänhet är naturligtwis här icke antvätid-
bar. Widare äro följderna af måttlig-
hetsbruket i allmänhet ej få markerade,
att de fordra specialbehaudlittg eller mård
på sjukhus, och de yttra sig i en sådatt
tväxling af olika former, att det rigtiga
bedömandet i hög grad förswåras. Der-
jemte är alkoholens skadliga inflytande
på kroppsfunktionerna så försåtligt, att
det i början antingen alldeles undgår
tvår uppmärksamhet eller tillskriftves att-
dra orsaker«. Förf. hyser för ösrigt den
mening, att endast de läkare, som spe-
cielt sysselsätta sig med sjukdomar i de
organer (lefwer, njurar), sotn iförsta
rummet och oftast lida af alkoholen, då
den brukas inom gränserna för ,,mått-
lighet«, åro fullt kompetenta att afgifwa
ett yttrande i denna fråga-
Förf. säger sig till fullo inse nödwäii-
digheten af en definition på ,,måttligt
bruk af spirituosa«. Det är liktväl icke
så lätt att komma öfwerens om en dylik
definition, då hwad den ene kallar en
måttlig qtvantitet af en annan kallas
omåttlig. Man måste först och främst
komma ihåg, att termen ,,måttlig« —-
den må nu antvändas på hwad som helst
(t. ex. kroppsrörelse, studier) — i sig
endast innebär något relatiwt, således är
en tvexlande storhet. Det är ju temli-
gen klart, att ,,måttligt alkoholbruk« är
något helt annat, då detta ord ann-ändes
med afseende på en 15 års flicka än med
afseende på en stark matt. Det är såle-
des obehöfligt att i en definition, om
matt nödwändigt tvill gifwa en sådan,
bestämma någon tviss qwantitet alkohol.
Enligt förf. är ,,måttligt bruk af spiri-
tuosa« ett sådant bruk af alkoholdrycker,
som ,,ligger utanför gränsen för berus-
ning«.
Ehurti alla till denna kategori hörande
tala om sig fjelftva såsom måttliga för-
brukare, kunna de dock delas i twå klas-
ser, som icke ha någon likhet med hwar-
andra annat ätt deri, att ingendera på
en gång förbrukar alkohol i tillräcklig
qtvautitet för berusning. Till den ena
klassen höra de, som endast bruka spiri-
tuosa tvid måltiderna; till den andra de,
som begagna sådan emellan dessa, hwil-
ket är den mest farliga formen af alko-
holbruk. Eti person, som ej förbrukar
mer än ett enda glas sherry på förmid-
dagen, något kognac och sodatvatten på
e. m. och ett glas whisky med tvätten
på aftonen, gör sin kropp ftvårare skada,
än han tror och mycket swårare ätt en,
som till måltiderna förbrukar ett större
mängd spirituosa.
Att denna åsigt icke är något hugskott
utan grundad på fakta, tvifas af dödlig-
hetstabellerna i England. J dessa finnas
tvisferligett icke tabeller för den ena eller
andra sortens ,,måttlighetssupare«, men
genom att jemföra dödlighetett bland dem,
hwilkas sysselsättning medför, med död-
lighetett bland dem, htvilkas sysselsättning
icke medför en dylik frestelse, kommer man
utan twekan till ofwanftående slutsats.
Denna statistik wisar nemligen icke endast
dödlighetsprocenten utan i ett otwetydigt
språk äfwen, hwilka af kroppens organer
mest lida af alkoholbruk på detta sätt-
Följande tabell innehåller ett utdrag
af denna statistik ;
1. Persotter i yrken, som utsätta dem
för frestelsen att bruka spirituosa mellan
måltiderna :
Döde på 1,000 i åldern 25——65 år
ileftveri injur-
sjukdomar. sjukdomar.
Rese-expediter . . . 61 44
Bryggare . . . . 96 55
Wärdshnswärdar, krö-
gare, winl)andlare,
kypare, utminute-
rare af sprittvaror 240 83
2. Personer i yrken, font icke ut-
sätta dem för frestelsen att bruka spiri-
tuosa mellan måltiderna.
Döde på 1,000 i åldern 25—6-3 år
i testver- i njur-
sjukdomar. sjukdomar.
Trädgårdsmästare. . 18 39
Kattuntryckare . . . 28 30
Landtbrukare, Boskaps-
skötare . . . . 41 31
Lärftskrämare, Maga-
siusarbetare. . . 35 37
Såsom ett tillägg till denna wältaliga
statistik må anföras följande tablå af
Baör från preussiska statistiska uppgifter,
meddelade förlidet år i en tysk läkaretid-
skrift:
Sannolik återstående lifslätigd hos
Personer Personer
sysselsatte icke syssel-
i spiri- satte i
, » tuosa spirituosa
tvtd en alder af affärer. affärer-.
25 år 26,2s 32,os
35 » 20,ot 25,a2
45 « 15,1o 19,e2
55 « . . 11,ta 14,45
65 « 8,04 9,72
Widare meddelar författaren följande
tabell uttvisande den olika dödligheten i
leftversjukdomar hos personer i olika in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
