- Project Runeberg -  Finska Weckobladet /
23:4

(1888) Author: Anna Edelheim
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hwilket är det lyckligaste? Z) Htvilka
pligter hafiva medlemmarne inom en nyk.
fören. mot hwarandrak 4i Hivilketivär-
de har nykterhetssträfivandet och hwilket
är dess slutmål? ö) Hiirii böra nykter-
hetsföreningarna gå till iväga för att
rädda drinkare, som infkrifivit sig inykt.
för. fråii återfall och kunna de härivid
uträtta något? 6) Huru böra nykt. fö-
reningens möten ordnas för att de må
wara tilldragande för niedlemniarna,i
synnerhet för ungdomen?

Medlemmarne i föreningen hafiva för-
sökt arbeta för nykterhetens befrämjande
på orten genom besök i hemmen och på
krogarna hivarest goda nykterhetsskrifter
blifwit utdelade, och ha dessa besök haft
till följd att en och annan följt med till
wåra möten och der aflagt nykterhetslöf-
tet. Detta arbete har således redan lem-
nat synliga resultat och tvi iveta, att det,
soni sås ut under böii och hopp, skall
bära ivälsignelseför etoigheten. Och hop-
pas ivi, att tvåra medlemmar söka kraft
af höjden att fortfara uti detta så mödo-
samma, men ivälsignelserika arbete.

För medleinmariie har en läsesal hål-
lits öppen alla söndags eft. m. från kl.
2—5, och der ha tidningar,sioenska.nor-
ska och finska, samt böcker, delivis köpta,
delivis stänkta, hållits de besökande till-
handa; dock har den ej ivarit mycket be-
sökt. Qrsaken härtill torde ivara den, att
tiden för dess öppnande warit olämplig
meii det bar ivarit beroende af förenin-
gens tillgångar. — Då, som af osman-
ståeude framgår-, inga bestämda medlems-
afgifter erlagts, har föreningens ekonomi
ingalunda ivarit lysande, men dock hafwa
tvi slagit oss igenom. Hivad som bidra-
git härtill är att sjömans-missionen här-
städes med största tillmötesgående upplå-
tit sin lokal, samt ljus och ivärme mot
en ganska ringa afgift, och äro tvi för
denna missionens manlighet på det hjert-
ligaste tacksamma. Jnsamlandet af nie-
del har skett genom en sparbössa, svin
alltid finnes tillhands wid föreningens
möten och genom tillfälliga bidrag. —-
Föreningens inkomster ha ivarit 178 mk.
30 p. och dess utgifter 141 mk. 65 p.
alltså den 17 maj en behållningikassan
af 36 mk. 65 p.

Ebitrii tvära krafter ivarit sivaga och
de ekonomiska tillgångarna små, så har
Herrens ioälsignelse synbarligen hivilat
öfioer ivår förening och krönt ioår märk-
sainhet med framgång- Några egentliga
erfarenheter på wårt ivärksamhetsfält kun-
na ioi ännu icke omtala, då ivi så kort
tid arbetat på detta område. Wälhafiva
wi dock kommit under fnnd med, att detta

sarbete är stort och mödosamt, men ytterst

nödwändigt« om ioårt folk ej skall drunk-
ua i den stora dryckenskapsfloden och der-
med åtföljande vsedligheteu, som alltmer
och mer tager öfioerhaiid i ivårt foster-
land och bringar sörderf öfiver ung och
gammal. Wi ioilja derför gå raskt fram
i Herreiis kraft, iväl metande att många
sivårigheter skola möta oss. ja, striden
kan bli het, men med oss är Herren Ze-
baoth, tvår borg är Jakobs Gud. Ge-
noin Houoin skola wi tvinna segrar, ty
ljusets seger är wiss. J Haiis kraft och
genom ödmjuk förtröstan och hopp till
Hoiioiii skall »Frid« gå fram och sprida
wälsignelse omkring fig.

Befttirelscn.

Bestyrelsemedlemmar ha ivarit:

Fröknar: Amalia Henriksson (vrdfö-
rande).
» Anna Rosenberg (sekreterare).
Herrar: Marenins Adolssen (viceord-
förande).
» Anders Pederfeii (kassör).
» F. Weliii.

,, Otto Olsen.

Wid årsmötet deii 21 maj återivaldes
de gamla bestyrelseledamöteriia med un-
dantag af hr M. Adolfsen, som afgick
och i hans ställe iinoaldes ingeniör J.
Nielsen (till vieeordförande).

Redowisning

för under maj månad emottagna bidrag till
förmon för Sibirifka Missioneiih Ursparbös-
fan i Missionsbokhandeln i Abo,«gni. W-
Wallenins 25 m.; A. W. 2 m.; försäljning af
smä arbeten af sönd. skolbarnen i Eckerö-
Stvrby, genom Aina Rosten, 15 ink; M. Le-
ander, genom A. O. 3 ink. Transport fran
senaste redoivisning fink 1,343: bli p öd S.
R. 53: 96. Sinnma fink 1,388: ätt p. S.
R. 53: 96. — Ekenäs, den l juni 1888.
F. W. Lönnbeck.

Hindeggsliolnii.
Textntredning
Söndagen den 17 juni 1888.
Matt. 28: 16——20.

Jesu sista befallning.

Med förbigående af de uppenbarelser
af den uppståndne frälsareii,hivilke11Lii-
kas och Johannes berätta hafwa egtruin
för Jesu enskilde ivänner samt de för-
samlade apostlarne —- såiväl i Jerusa-
lem som i Galileeii — skyndar Matteus
från uppenbarelsen för qiviunorna till
den stora allmänna sammankomsten iGa-
lileen, der Herreii Jesiis lät sig se på
en gäng af mer äii 500 bröder (1 Kor.
15: 6). —- Ofiverskrifteir till ivår text
är ej fullt riktig, ty sitt sista ord till
lärjungame uttalade Jesus icke tvid sam-
mankomsten på berget iGalileeii utan
på Oljoberget, då han några dagar se-
nare uppfor till himmelen. Jinsr Mark.
16: 15—-18: Luk. 24: 44——50; Ap. G.
1. Dock hade Jesus äfiven ioid detta
sitt affked intet annat uppdrag att gifiva
lärjungarne än det, som han redani
Galileen lemuat dem.

Redan på ivägen till Getsemane hade
Jesus lofivat lärjungarne att efter sin
uppståndelse gå före dem till Galileen.
Såiväl detta löfte som öfwer hufivud or-
det oni uppståndelsen hade de under be-
dröfivelsens dagar helt och hållit förgätit.
Men wid grafioeii har ängslan påmint
qwinnorna derom (28: 7). och med dessa
hade sedan Jesus sjelf fändt en helsning
till lärjungarne att gå till Galileeii med
uttryckligt löste, att de der skulle få fe
honom (28: 10). Apostlarne, font icke
satte minsta tro till qivinnornas berät-
telse, hade af nöden särskilda uppenba-
relser af Herren sjelf, innan de i tron
på löftet om ett återseende i Galileeii
kunde sjelfioa begifiva sig dit och dit sam-
inankalla sina medbröder. Derföre se ivi
dem dröja qivar i Jerusalem tills äfiven
Tomas, soni först åtta dagar senare än
de öfriga fick se Jesus-, blifivit öfwerty-
gad om sannfärdigheten af qioinnornas
berättelse. Men derefter begifiva de sig
gladt och endrägtigt å stad till Galileen,
till det berg, der Jesus hade stämt möte
med dem. Hivilket berg i Galileeii eller
hivilkeii af de 40 dagarne mellan påsken
och himmelsfärden Jesus bestämt, känna
tvi ieke; men derom hafiva alla Herreiis
lärjungar. hioilka från skilda håll sam-
lats i Galileeii,blifivit underrättade, möj-
ljgen genom de sju apostlar, för hivilka
Jesus särskildt uppenbarade sig wid Ti-
berias haf (Joh. 21).

När så lärjungarne ivorv församlade.
stod Jesiis plötsligeii ibland deni· De
flesta hade icke förut sett honom efter
hans uppståndelse, dock öfiverträffade stör-
re delen as dem sjelfiva apostlarnei tros-
enfald, ty så snart de fingo se honom,
söllo de ned och tillbådo honom. Deii
under hans förnedrings-tillstånd der och
hivar slumrande tron på Jesu gudom
blef genom den underbart gripande an-
blicken af den uppståndne frälsaren hos
alla liksom med ett slag toäckt. Men
svinlige tiviflade, tillägger Matteus, d.
iv. s. några, soni icke föriit fett Jesus
efter hans uppståndelse, ivisste icke hivad

de skulle tro, trodde icke sina egna ögon. —

Jiist detta tillägg gifiver wid handen, att
flera än de elfiva här ivoro församlade-,
hivilket antagande dessutom finner stöd
af Paiili meddelande oni uppenbarelsen
för de femhundrade (1 Kor. 15: 6). Tij
det är icke tänkbart hivarken att apostlar-
iie eller någon af deni, som förut sett
Jesiis ivara uppstånden. nn skulle tivifla
derpå, ej heller att en så stor församling,
soni den af Paulus antydda, kunnat kvin-
ina tillsammans annorstädes än i det
aflägsiia Galileen. —- Tiviflet blir dock
icke långivaiigt, ty Jesus närmar sig de
ängsliga och tioeksamina, och för mildhe-
ten i hans blick och för kraften af hans
ord måste tiviflet fara.

V. 18. Jesiis går fram till de för-
samlade, d. ä. kommer dem närmare och
ställer sig så, att alla kunna se och höra
honom, ja, de tiviflande ividröra honom.
Derpå tilltalar han dem på ett sätt och
med ord, som ivida ösivergår allt hivad
de hittills sett och hört. De ioisste wäl
af hivad de hittills hört och sett. att Je-
sus hade magt öfwer jorden. hafioet,luf-
ten, öfiver menniskors hjertan, ja, ock öf-
wer onda andar. De trodde honom ega
magt nog att grunda ett tverldsherrawäl-

de öfiver jorden, och må hända iväntade
de, att han nu skulle tala derom. Men
alldeles oförberedda ivoro de på det han
nu betygar: Mig är gifiven all makt i
himmelen och på jorden. På grund af
sin eiviga födelse af Fadreii och sitt tvä-
sens enhet med honom tillhör honom
ivisserligen denna makt af eivighet; men
då han här säger: ,,Mig är gifiven all
inakt« etc. — talar han om den ära och
pris, den makt och härlighet honom för
,,dödens lidandes skull-« blifmit till-
erkänd af hans Fader (Ebr. 2: 9; Fil.
2: 9——11; Ehr. 12: 2). Jcke blott så-
som Guds Son utan ock såsom Meniii-
skosvnen tillhör honom all makt och är
honom gifiven såsom lön för hans lyd-
nad intill döden. Wi hastva alltså en
allsmäktig frälsare, den der har all makt
a) i himmelen, öfiver Fadrens hjerta, så
att allt hivad Sonen beder, det gör Fad-
ren (Joh. 17: 24), öfwer alla englar
(Ebr. 1: 6), öfiver den frälsta skaran
(Upp. 7: 17), makt att öppna och till-
sluta himmelens port (Matt. 16:19;25
11, 12), a) på jorden — all makt på
jorden är gifiven åt Jesus, tvår frälsare,
följaktligen är han, som kallas ,,denna
iverldens gud« (2 Kor. 4: 4), ,,fursteu
som har makt i ioädret. anden som her-
skar i otrons barn« (Ef. 2: 2), intet an-
nat än en oförsynt inkräktare, som tvill
tillwälla sig all makt på jorden (jmsr
Luk. 4: 6). Jesus har makt öfwer allt
kött, öfwer alla nienniskor på jorden (Joh.
17: 2). öfiver ,,alla andar under him-
melen« lEf. ö: 12), öfwer ,,all fiendens
här« (Mark. 16: 18; Luk. 10: 19).
All ting hhfiver du lagt under hans föt-
ter (Ps. 8: 6, 7; Ebr. 2: 8). — Hiirii
trygga böra icke lärjungarne känna sig i
inedivetaudet af att hafiva en så mäktig
frälsare!

V. 19, 20. Lika öfiverraskande detta
den uppståndnes ivittnesbörd om sin makt
ivar för de församlade lärjungarne,htvil-
ka alldeles icke tänkt sig eii så mäktig
herre och frälsare, lika oiväntadt ivar det
dem det höga, oni oinskränkt kärlek och
förtroende mittnande uppdraget att gå nt
i hela iverlden och göra alla folk till
Jesu lärjungar. Detta uppdrag gäller
tväl i första hand apostlarne, men ock
hela Kristi församling, hivilken bör ivara
en missionerande församling och gerna
ivill tillegna sig löftet i iv. 20: Se, jag
är när eder etc. Sin rättig«et att sända

ut sina lärjungar i hela werlden och sitt
anspråk på alla folk, hioilka Jesus will
tvinna för sitt rike, grundar han på den
honom af Fadren förlänade makten öf-
wer werlden. Genoin dop och underwis-
ning, icke med eld och stvärd, skola lär-
jungarne kvinnia till målet. Ewangelium
och sakramenten äro de wapen Jesus
sätter i deras hand — döpande dem till
Fädrens, Sonens och den helige Audes
namn, d. ä. till Fadrens, Sonens och
Andens egendom och till gemenskap med
den treenige Gudeii (jnifr Gal. 3: 27;
Rom. S: 3). De som kommit till den
ålder, att de kunna underwisas, skola äf-
iven före dopet läras, men barnen, som
hafwa det för Guds rike mottagliga sin-
net, skola först döpas, sedan läras —
hålla allt det jag har befalt (anförtrott,
meddelat) eder. De som äro döpta till
Kristus, bekänna sig till honom skola blif-
wa wid allt Guds ord, få icke efter be-
hag utwälja eller förkasta det. Derpå
följer löftet: Se, jag är när eder alla
dagar intill werldens ände. Detta står
i sammanhang med uppdraget att gå ut
i hela werlden. Lärjnngarne måste för
att fullgöra detta uppdrag spridas åt
skilda håll; de skulle icke alltid såsom nu
ivara tillsammans-, icke alltid såsom nu
se Jesus. Men hwarthäii de än drogo
ut, huru ensamma och öfwergifna de i
främmande land skulle komma att känna
sig — han skulle dock alltid — alla da-
gar intill werldens ände, d. ä, intill da-
garnes slut — wara med och när dem.
Alldenstund detta löfte sträcker sig till
werldens ände, men apostlarne länge se-
dan leiunat denna werlden, är uppenbart,
att löftet (såwäl som uppdraget) tillhör
Herrens lärjungar i alla tider och på
hela jordens krets-
(Efter Söndagsskolivännen.)

Vivas-so-
Undervisning i ryska,
franska oeh tys ka spra-

ken jemte skoläninen med-
delas iikven under sommar-
nianaderna af
Maria Gratsehoc.
21 Konstantinsgatan 21.

Till sala-
Uti-

Missionsiioliiiancieln,

40 Alexandersgatan 40:

lntressant Nyhet ! !!

kräm-i att beaktas al alla inna, sam sälta els attrakluianiiiatekiilt.

«Q.-v-in.:nan

Iia de praktiska arbetsotnradena

af

vera- Hjelth
kris l insist-
Beskow, Gs. E., Den svenska missionen i 08tsAk1sika. 2

delen. —- 1 In. 75 p.

santalers-Missionen under ledning af Börresen och skreks-
1"u(1. Meri porta-. — 1 m. 40 p.

Oasaljs, Eugene, ölina Minnen från Afrika. — 2 m. 19 p.
klagat-up, Eiler, D:r, Märkvardiga exempel af De Ileliga
Martyiser. —- 1 m. 75 p. « . ·
K011110t1in, Adolts Evangelji makt. En m1ssionsb11d trän

från Australien. — 60 p.

« —2m.10p.

Frlm ,,solllppgångens landst. Japan förr ooh nu.

Ekman, E. J., Den smygande tionden. Ett ord till ung—
dom, föräldrar och uppfostasara — 60 p.
Rodhe, B. C., 01n barns fysiska upptagit-an. 1 m. 40 p.
» 0m söndagsskolan — 1 m. 40 p.

» 0m barnauppfostran i hemmet-

1 m. 40 p-

Helsingfors. hnfivudstadebladets tryckeri, tess.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:52:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finskwecko/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free