Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barn. Till och med den. soni melat
blifwa bränminsbrännare, krögare eller
skådespelare har måst tillhöra ,,kyrkan.««
Statskyrkorna stå i allitiätihet icke blott
öppiia för, ntati innesluta ofta med tioång
inom sitt sköte allehanda falska andar,
t. o. ni. Guds- och Kristusförnekare. Och
så långt har det kommit med bolerimä-
sendet, att deras medlemmar mångenftä-
des i tusental oftraffadt bedrifma otukts-
laften såsom yrke. Under allt detta he-
ter det: ,,Jag sitter en drottnitig och är
icke enka och skall icke se någon sorg«;
,,derföre skola på en dag hetiiies
plågor komma, —- — ty stark är
Herren Gud, som har dömt heti-
ne« (uppb. 18: 8).
Nyheter för dageii.
Hemlaudet.
— deiiskylii seniminarium firade
ilördags fiti qmartfekels merkfamheti
fosterlandets tjenft med en marker fest-
lighet, som öfwermars af flere as landets
och folkskolans framstående män. Semi-
iiariet har, under den tid det existerat
ntdemitterat icke mindre än 465 qminliga
och 425 manliga, eller tillsammans 890
lärarekandidater, hmilka alla i sin mon
brutit bygd och spridt kuiifkapeiis ljus i
öde marker. Deu insats läromerket leni-
nat i kulturens tjenft i mårt land har
således icke marit ringa, och med skäl
hafma fosterlandswännertia på denna dess
hedersdag samlats omkring detsamma.
— J historia och religion kommer
hädanefter, enligt fenateiis beslut, under-
lvisning att meddelas på det andra in-
hemska språket på lyceernas högre klas-
ser. Man katt dock fråga sig om icke
undermisiiingen i religion, hmilken så
litet som möjligt bör göras till en lex-
läsuing, helst borde ske på modersmålet.
—- Reseftipendict för prestmän i
Abo stift har för detta år tilldelats kyr-
koherdett iWaf fa och Nikolaistad prosten
Abel Nyholnt. (A. U)
— Sibiriestraffet definitiwt af-
skaffadt. Pä franiställiiiiig af senaten
torde å högsta ort bestämts att kungörel-
serna af den 21 april 1826 och den 24
februari 1848 angående till dödsstraff
enligt Finlands lagar dömda, menas
H. M. Kejsareii till lifivet benådade
brottslingars förfätiduiug till Sibirien
skola härefter tillämpas sålunda, att dy-
lika brottslingar icke mera skola befor-
dras till förrättande af alltuänna arbeten
i grufmor och fabriker derstädes, utan
för siti återstående lifstid undergå tioångs-
arbete i tnkthus inom Finland (H. D.)
— Rescstipendier till Köpenhamn.
Fabriks- och handtioerksföretiingen i Wafa
har hos stadsfullmäktige derftädes uti-
hållit, att af utskänkningsbolagets minst-
niedel för år 1887 äuda till 300 mk.
finge gismas åt en eller tmetine fabriks-
eller handtmerksniästare inom förenin-
gen såsotn bidrag till bekostaude af resa
till nu pågående utställning i Köpen-
hamn (W. T.)
— Wetenskaplig forskningsfärd.
Senaste ioecka afreste härifrån ftatsarkeo-
logen, prof. J. R. Afpelin för atti
trakterna af Miuusitisk uppe mid Feili-
seislodens källor fortsätta sina förlidna år
derftädes bedrifna undersökningar af häll-
ristningar m. m. Såfotn tecknare med-
följer på färden, fotn torde komma att
utsträckas in på hösten, elemen wid konst-
förenitigeiis ritfkola stud. Karl Wiiori.
— Oiu årseramen wid Etnäs
seminarium skrifiver en insändare till
N. Pr.: «Denna tilldragelse hade fräii
kringliggande trakter och från staden
lockat en mängd åhörare och åhörariitiior
till läromerkets salar. Redaii wid första
inträdet fick man ett intryck, som under
hela tiden oförniiiifkadt midhöll sig och
soni äfmen blef det slutliga. Man märkte
att wid läroanstalten under de senaste
åren någon förändring försiggått, och med
tillfredsställelse måste sägas, att denna
otroifwelaktigt marit till det bättre. Allt
andas allmar och flärdlös fträfioan att
hos de afg ående elemeriia mäcka tanke
håg ocli sinne för ntöfmatidet af deras
kommande tvärf. Angetiämt war äfmeti
att finna sådana toetenfkaper som mate-
matik, fysik, psykologi, o. f. m. meddelas
på ett fätt soiti hos läraritineelemen
märker intresse och lust för kunskap och
metande-«
Från läromerket
lärarinnor.
— Wid cirscranien i Kymölä se-
minarium ntdentitterades 17 manliga
29 qwinliga lärarekandidater.
— cäiig och musikfesten iTam-
mcrfots, den tredje i ordningen itvårt
land, begynte i tisdags. De föregående
festerna 1884 och 1887 hafiva dock fi-
rats i samband med Folknpplysnings-
sällskapets årsfefter, från hmilka den
förstnäninde numera blifwit åtskiljd. Fest-
platsen iir nedanför Pyynikke åsen och
på denna rymliga plan hade redati mid
festens början stora skaror af fångens
och musikens männer från alla delar af
wårt land fatitlat fig. Wid uppropet
anmälde sig dels till täflan, dels ntaii
22 iniisikföreningar och 24 sångarkörer
medstillsammans öfwer 700 medlemmar.
—- Statsrådct Z Topeliiis har
blifmit kallad till hedersledamot i S a iii-
futtdet för Nordiska museets
fr ä ni j a n d e i Smerige samt utnämnd
till kommendör af smenska N or d st j e r-
ii e o r d e ns första klass.
—- Föreniiigeii för undsättning i
sjönöd, har tillerkänt fabrikanten G.
B. Sandberg föreningens teckeni silf-
wer jemte diplom.
—- Det i samband med det sjette
allniiinna tinkterhetsniötct tilltänkta
mötet för kristna af olika riktningar
måste för denna gåtig uppskjutas emedaii
dylika möten samma tid kotnnsa att hål-
las i Smerge, och flere af ioårt lands
kristna önska öfmcrmara äfmeu deßsa
möten.
utdemitterades 16
Utlandet.
Politiska nyheter.
chfar Fredriks sfista stunder.
J ,,National-Zeittiiig«« läses följande
redogörelser för den aflidne monarkens
sista stunder.
Annn torsdags eftermiddag hade kej-
farni sina ögonblick af fullt iiiedtoetaiide
tillräcklig kraft att på blockpapper ned-
skrifwa några önskningar. Ett af dem
lydde att han önskade se konungen af
Sachsen. Det är säkert att af dessii an-
teckningar framgick att ftatsatigelägenheter
sysselsatte monarkens tankar under dessa
sista yttringar af klart medwetande.
Långfaint, men oupphörligt närmade
sig slutet på Kejfar Fredriks lif. Utan
smår kamp afled han. Änun under
loppet af eftermiddagen mar hans till-
stånd snarare bättre än säture. Medme-
tatidet höll sig fullkomligt och ofördunk-
ladt. Omkring honom funnas utom lä-
kartie kejsarinnan och geiiarallöjtnanteu
v. Mischke; äfmen kronprinsen befann
sig i närheten. Kejsareii skref, som det
berättas, mycket och åt på efterniddageti
en apelsin. Ett särskildt uttryck af
glädje ioisade han för en blomstergåfma.
Denna tid, då näckrosorna blomma, bru-
kade han i fina friska dagar börja med
de kalla baden i siminrättniugen irid
Hatoel. Då han tog sitt första bad
hivarje år, satin han städse sitt badrum
prydt med näckrosor. Nu mar den ti-
den åter inne —— näckrosorna blomma,
men de dagariies kronprins kotntner icke
mera. Kejsarii låg på sin fjukbädd.
Men att iiian med kärlek tänkte på ho-
iiotii på det ställe, soni få länge gifmit
honom en angenäm förfriskning, till tecketi
derpå sände anstaltens iippmaktning ho-
nom en korg med näckrosor, med hwilka
de tymärr icke längre kunde pryda hatts
badrum-
Natten hade lungt gått till ända. Kl.
1 hade kejsarinnan leninat familjens öf-
riga medlemmar och stannat sotti makt i
det gemak, som låg iiärinaftsjnkruinniet.
D:r Homell makade. Kejfarn mar ioid
fullt klart medwetande. Närniare kl. 1
skref hati för d:r Homell: »Hnrn går
min puls? Hurii är ni nöjd med den?!«
Derpå fkref haii ättini någonting, soniX
hatt dock behöll- Mot itiorgonen försäm-
rgdes tillståndet —- atidtäppa inträdde,
sa kotnitio åter ögonblick af lättnad. Då
han fortfarande toägrade att mottaga nå-
gon näring, aftogo krafterna synbart och
med bäfman mäntade nian den älskade
herrens och kejsarens bortgång. Kejsa-
riiitiatt mar redan kl. 4 åter hos sin
make. Allt allioarsammare och ttiera
hotande blef tillståndet, så att kejsarens
anhöriga strax efter kl. 6 åter kallades
till Friedrichskron genom bud och telegram.
Kejsarns krafter hade tiiot uiorgoiieti af-
tagit till den grad att hatts död mar att
befara inom de närmaste timmarne.
Mot kl. 8 på ttiorgotien mar hela famil-
jeti samlad kring sjiikbädden. Fråti Pots-
dam kallades prins Henrik med fru och
prins Fredrik Leopold. Kejsarn igenkände
hivar och en af sina anhöriga. Hofpre-
dikanteu Perfitis uppehöll sig redatt i
går och åter igen i dag bittida på inor-
gotien hos kejsarii och skall äfmen haftoa
gifmit honom nattwarden.
Det mar kort efter kl. 11 fcnti galler-
porten till slottet Fricdrichfkron öppna-
des för en tioåspänd magn, ihmilken
fatt eu grånad herre i niilitärläkarenni-
form och hjeltiieti djupt nedtryckt på pan-
nan —- det mar generalliikaren d:r n.
Lancr. Knarrande sluter porten sig åter-
Officerarne mid ingången salutera och
tvaguen rullar långsamt genom den bre-
da inidtelmägen på hivats båda sidor
slottets byggnader resa fig. Wårsiilens
marnia gyllene skett glänser på skottska-
poleus statyer och öfwersioiimmar full-
ständigt palatsflygeln och den breda ter-
rassen, der kejsar Fredriks toidöppnade
rinn befunna sig. Eli djup underbar
frid lägrade sig öfwer slottet Friedrichs-
kron. Fråti trädens grenar ljöd foglar-
nes citoitter få klart och från ett snår
hörde niait tydligt gökens rop. Då — det
mar precis kl 11 och 12 ntiruter — sänkte
sig den endast på slottets andra sida syn-
liga piirpnrflaggan till hälften ned för
den krönta flaggstångeti — kejsarn hade
andats ut. Deii lilla niennifkogrupp af
trettio eller fyrtio personer, font tigande
stod wid främre porten anade iiiinii icke
att idetta ögonblick befrielsens timme
hade slagit för den lidande. Då
störtar ett bud häftigt ut. Ett fruktans-
ioärd rörelse griper gruppen, hioilkett
upplöser sig, ilar emot honom: ,,Kejfarn
— är död ?«« —«Ja.« — . . . Ett ögon-
blick stå alla som förtrollade. Derpåföl-
jer en obeskriflig rörelse-
Kejfar Fredrik har affonntat stilla och
utan smärta. Såsoiii det berättas ater-
miiude niedmetaudet kiiapt i den sista
stunden, likasom hans makande titera ina-
rit en halfflinnmer. Hmad fotii försig-
gick i dödsrumtuet i det ögonblick, då
kejsar Fredrik kämpat ut, har ej nått
offentligheten. Få minuter senare stäng-
des portarne. Läkartte och presterne stan-
nade ätiiiu i palatset, under det tåget
till Berlin kl. 11,35 återförde alla dent,
font deras kall och deltagandet för den
gripande tilldragelsen der ute hade sant-
utanfört.
si- ks- si-
Enligt uppgift af tidiiingarne har
Mackeuzie i sin, på befallning af kejsar
Wilheliit U, afgifiia rapport, meddelat
att det un efter likets obduktioii är otmif-
ioelaktigt att kejsar Fredriks sjukdom io a r
kräfta istruphnfmiidet, nietiatt
diagnosen förut ioarit mycket försinårad,
emedan struphnfmndets brosk fråti början
mar angripen af sjukdomen oclj sjukdoms-
processen företrädeswis ntmecklade sig i
broskmäfnadens djupare skikt, hmilket
ledde derhän, att sjukdonisbilden fördunk-
lades.
sk Ao I-
Vifättnings högtidligheterna egde rinn
i måndags-
Wilheliii Il,
kejsar Fredriks son och kejsar Wilheliti
1:s sonson, hmilken nn är Preussens ko-
iinng och Tysklands kejsare, är född den
27 januari 1859. Kejsar Wilheltit har
sjelf ledt fiti sonsons uppfostran, och nuin
kan deras sluta sig till, att hatt tidigt
inlärt honom sitt hus’ principer. Franc-
för allt lärde prinsen sig först att lyda,
innan hati fick befalla. J främsta rinn-
niet har han fått en militärisk uppfost-
ran: derefter lärde hatt sig lefioatide språk
(haii talar flytande franska och engelska),
midare allmänna kunskaper, och han har
fått en allivarlig religiös uppfostran, —-
hwilket dock nämnes sist i denna beskrif-
tiing öfwer honom, —- få att hatt utan
tmifwel fotii farfadern koiiitiier att be-
mara en oföränderlig tro på sin af Gud
gifua mission.
Som prins har Wilheltti Il marit öf-
merfte för gardeshusarregetnentet, öfwer-
ste för första itifaiiterircgenientet, öfwer-
fte för poninterfkka grenadierregctnentet
och iiftnerste för andra landtmärnsrege-
mentet. Hati har icke blott marit i be-
sittning af många militära titlar, utan
hatt har äfiocti militära egenskaper. Mait
tillskrifioer honom i allmänhet i armen
en grundlig kännedin ont taktiken och ett
snabbt initiatim, med ett ord allt, hivad
som karakteriserar en god general på
malplatsen. Haii iir en god strateg, men
anses böjd att öftoerdrifioa sin talang,
hmilket äfioen niedmerkar till, att hatt
betraktas soni anhängare af krigspartiet.
Hans sinickrare kalla honom ,,den nye
Fredrik den store;« och mången har trott,
att hati längtar efter att få aflägga be-
mis på siii förmåga. Otii konst och me-
tetiskap lär han icke bekymra sig mycket
—- iifmen derutinuan Wilhelm I lik-;
han är sportsman och soldat. Hatt sä-
ges ioara en mycket god ryttare och fitta
bättre i sadeln på en nianömerplats äti
på en fiol i en salong.
Kejsareit är förniäld med Wietoria Fred-
rika, prinsessa af Schleswig-syolftein-Son-
derlnirg-Anguftenburg, sedan 1881 och
har redan 4 fötter-
Stanleti död.
Enligt officielii underrättelser till ko-
nntig Leopold af Belgiett, har Stanley
jetnte 600 ledsagare omkommit i det inre
af Afritn·
xliii-diat stannar
Jag niet mäl länder, der myrten blommar
Soiii ont der more en emig sommar;
Men der oniiitligt dock sioeper natten
Sin smarta miuge kring land och matten,
Då är der mörker —- då är der mörker!
Meu här blatid fjellar, dem is omsluter,
Der mossig fura ur klippan skjuter,
Här inwid jordens förfrusna panna,
Här tyckes folett sin bana stanna.
Här finnes ljuset-här finnes ljuset.
Naturen bäfmar för fkaparordet,
Siitii tidigt en gåtig blef taladt mordet:
—Att ljus skall råda och iiatteu f lykta!——
Oclj minterns makter sitt malde lykta.
De sltj för ljuset-de flys ör ljuset!
Nn iiiorgou redan ur afton randas,
Och deras rodnad tillsamman blandas-.
Nn gjutes purpur på tnfeu sjöar
Och kläds i guld måra skär och öar
Wid midnattsljufet —- tnid midnatts-
ljuset.
Eit mingad skara mot norden fniingar
Och deras jubel i rymden klingat-.
Och allt, som andas, också förråder
Deti eiuigt mäktiga, stora åder,
Sinti sjelf iir ljuset— font sjelf är ljuset!
Se! helfa målas på kind, font bleknat,
Oclj krafter lifioas, som redan ioeknat,
Och iii i sorgens bekymrens boning
Mait skytntar tiden af frid, försoning,
Då allt blir ljuset — då allt blir ljuset!
Frügaii om Helsingfors swensk-
flufka församlings delning-
Fråiiiiii oin denna, stora församlings
delning har redait förut tmå särskilda
gånger —- nentligen å kyrkoftiinnnor 1865
—66 sattit 1875 — loarit föremål för
församlingens beslut och regeringens pröf-
ning. Förfanilingen beslöt då, hwar-
dera gången, att delningen borde ske på
språklig grund, i en finsk och en
stiienfk församling, hittilka stiille hafioa
hittar sitt skilda presterskap, lnoarnied kyr-
korna och öfrici egendom fkiille blifioa ge-
mensam for bada försanilingarue Men
de uppgjorda förslagen ivunno icke rege-
ringens fastställelse
J slutet af är 1887 uppdrog kyrko-
rådet åt eti kinuite, beftaettde af hrr Ad-
Moberg, L. Bengels dotff.J .A. Pontan,
A. Amoineu och E. A. Forsell att tit-
arbeta och till kyrkorådet ingifma förslag
otn författningens delning på terri-
torsial grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
