- Project Runeberg -  Finska Weckobladet /
36:3

(1888) Author: Anna Edelheim
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dan tidigt på eftermiddagen talrika ska-
ror åkande och stående styra kosan längs
de gator, som leda ut till kyrkogården.
«De flesta buro blommor, egnade till en
sista hyllningsgärd åt den få tidigt bort-
ryckta skalden och fosterlandswännen. J
den långa processionen sågas närmast
sefter den aflidnes anhöriga uniwersite-
tets samtliga i staden warande lärare,
äldre och yngre, flere fenatorer,stunden-
terne, få mangrant de kunnat famlas,
med sina asdelningsfanor i spetsen, nyk-
terhetsföreningens medlemmar-, som i den
aflidne förlorat ett af sina bästa stöd,
samt slutligen en mängd devutationer
från särskilda föreningar, kommuner och
städer i landsorten. ’

Sedan kistan nedsänkts i grafwen och
sångkören med finska ord afsjungit pfal-
men ,,Jag går mot döden, hivar jag
går««, trädde pastor Eli s V e r g r o t h
fram och skildrade, likaledes på finska-i
kraftiga och wäl walda ordalag den hä-
dangägnes ungdomswarma intresse för
de förbisedda och förtryckta isamhället,
ett intresse som oemotståndligt dref ho-
nom att först såsom student och sedan
såsom mogen matt deltaga i rörelsen
för det finska språkets höjande i rättsligt
och socialt hänseende. För honom hade
det framför allt stått som ett bristnings-
mål att öfwerföra den stora massans
språk till de bildades hem, och snart
war äfwen Julius Krohns hem den
främsta af alla de familjer, der finskan
dagligen talades och skrefs. Så hade
der senare grott upp en annan social
reformfråga, hwilken, äfwen den, tillwanii
sig Krohns hängifna intresse. J kam-
pen mot rusdryckerna, möt det alkohol-
gift, som hotar hela tvår nation med
kro pslig och moralisk ruin, hade Krohn
st t sig i främua ledet.

Sedan derefter stoftet wälsignats och
sången ,,Integek Viti-o« afsjungits, fram-
höll senatorn Yrjö-Koskiiien den
aflidnes arbete i den finska literaturens
tjenst, hans warmt kristliga sinnelag och
aldrig swikande förtröstan på lifwets
ideala makter samt framlemnade Finska
litteraturfällskapets krans till dess hän-
fofne medlems minne.

Fråii Finlands universitet
framlemnades derpå en lagerkrans af
uniwerfitetets rektor professor Th. Reiki,
hwilken i ett kort tal berörde den aflid-
nes betydelse såsom wetenskapsmaii och
uniwersitetslärare. Ytterligare framlem-
uades flere tiotal större och mindre kran-
sar, de flesta med finska inskriptioner,
bland hwilka må nämnas: His t or i -
ska samfundets (framlemnad af
prof. J. R· Danielson), Weini-
fkapsfocietetezis, Folkupp-
lysnings-sällskapets (kommu-
nalrådet A. Meurman), Ko tikie -
len seuras, »Nykterhetens
w ä n n e r s« (d:r A. Granfelt) famt
Finsk-ugriska sällskapets
krans; slutligen kransar från Was a
stad, från K a ng a s ala kommun och
frånSuomalainen feuraiHel-
sing fors (blomsterkantele) och den
likabenämnda föreningen i Tamm e r-
fors (d:r M. Ayräpää) äfwetifom en
mängd kransar frätt enskilda männer-

Sedan fångareiie ännu affjungit »To-
nerna« med finska ord, war den högtid-
liga akten afslutad och menigheten sking-
rades fråii den nyss igenmyllade graf,
som nu i sitt sköte sluter en ädel son af
wårt land.

—- De nya kyrkliga böckerna. Så-
-fom worden ordförande wid det andra
sfinska kyrkomötet har erkebiskopeii T. T.
xRenivall i ett cirkulär af den 23 för-
lidne augusti till den ewangelifk-lutherska
kyrkans presterskap och församlingar i
Finland meddelat detta mötes beslut
angående de nya kyrkliga böcker, hivilka
snart framträda i tryck.

J cirkuläret heter det derom: .
kl J kraft af kyrkolagens 455 § antog
det andra finska kyrkomötet nya psalm-
böcker, ewangelii- och böneböcker samt
handböcker såwäl för de finska fom
swenska språket talande ewangelifk-luther-
ska församlingarna i Finland. Desfa
kyrkliga böcker skola komma till kyrklig
anwändning i enlighet med kyrkomötets
beslut.

De nya mangeln-böckerna träddei
bruk första» söndagen i adtoent år 1887,
men då den första serien af predikotexter
xwidtog med de gamla texterna; begynna

de nya texterna med den andra ferien
första söndagen i adwent innewarande år.

De nya hand- och böneböckerna skola
komma till anwändning få snart deras
normalupplagor blifwit färdiga-

De nya pfalmböckerna böra begagnas
ifrån den 1 januari år 1897 wid of-
fentlig gudstjenst och andra kyrkliga för-
rättningar, men de särskilda församlin-
garna hafwa rätt att wid kyrkostämma
besluta om pfalmböckernas antagande
till kyrkligt bruk äfwen före dkznna tid.

(A. U.)

— Teknifka föreningens årsmöte
widtog måndagen den 10 dennes å EBle-
nikki wårdshus i Tammerfors. Pro-
grammet upptog föredrag rörande linde-
redningen af ingenjör J. T. Durchmaii
samt om trädestillationens framtid i Fiji-
land af d:r V. Juslin, hwarjemte frå-
gan, på hwilken sida om forsen i Tam-
merfors—Björneborgfka jernwägeii skall
dragas, refererades af ingeniör- A. F.
Hilde-n. Om måndag förmiddag besöktes
linnefpinneriet, bomullsspinneriet m. fl.
inrättningar och om tisdag gjordes en
utfärd till Nokia pappersbruk.

— Julius Krohiis minnesstod.
Till grundfond för en framtida minnes-
wård öfwer aflidne prof. Julius Krohn
har ytterligare insatts i Wiborgs spar-
ågnku 155 mk af tre gifware, ber.

— Fredrikshamns återuppbyg-
guude. J Fredrikshamn hålla för när-
warande på att uppföras eller äro af-
fedda att i den närmaste framtiden byg-
gas 39 nya hus med 63 lokaler och
357 eldstäder, förutom uthus och4 ma-
gasiner. (F. T.)

— NU tidning. J Hangö umgås

maii enl. Wib:bl. med planer att der-
städes uppsätta en egen tidning.
’ —- Ett rykte. N. Pr. ger offent-
lighet åt ett rykte, att senatorn gehei-
merådet O. Norrmeii på grund af sjuk-
lighet wore sinnad att redan i närma-
ste framtiden inlemna fin afskedsan-
sökan.

-— Senator H. F. Jgnatius lig-
ger betänkligt insjuknad i maginflam-
marion-

— Teftanxeiite till döfstumskolan
i Borgå. Ar 1863 blef Borgå döf-
stumskola ihågkommen med en donation
af generallöjtnant Martinau uti dennes
testamente. Desfa medel hafwa emeller-
tid förft i år kommit skolan till godo,
enär gifwareiis syster åtnjutit intresset
på penningarne under sin lifstid» Sum-
man utgör 800 rubel. (Bbl.).

—- Univetfitetet Profesfionen i
finska språket lärer enligt F:d komma
att tillswidare handhaft-oas af fil:lic. K.
Krohn. Dock torde de mundtliga prof-
wen afläggas inför statsrådet Ahlqivist.

— Nytt pastorat. Anhållaii om,
att affkjiljas till eget pastorat från
Keurii moderförfamling, ha Pi.,«lajawesi
kapellsörfamlings medlemmar inlemnat
till prestlöneregleringskomttöin " berättar

Höl.

— Till kyrkoherde i Hollola för-
samling lär senaten föreslagit kyrkoher-
den i Kefälax B. J. Stenius.

—- Höftfroftctna hafwa redan gjort
sitt intåg i skilda delarne af wårt land.
Underrättelfer om sådana ingå frätt
Wiborg, Kronoborg, Forsby,
Kymmmene, Borgå, Willman-
strand m. fl. orter-

— Stadsmisfionens söndagssko-
lor widtogo söndagen den 9 sept. med
sin werksamhet för det kommande läse-
året. ,

—- Angbåteu Aiar, som åtföljd af
twenne pråmar sent i går afton under
den då rådande starka stormen sökte
bana sig wäg genom de trånga wattnen
wid Urfinsklippan, blef slungad mot en
klippa i närheten af Brunnsparkeu och
sönderkrossad. De ombordwarande räd-
dade sig å klippan, der de tillbringade
natten. Pråmarne lära wara oskadade.

—- Ett godt förslag. Wid ett ny-
ligen hållet möte i Muldia föreslog stu-
deranden Noini att de wärnepligtiges
kaserner skulle i miss mening tjenstgöra
som folkhögskolor, der på statens bekost-
nad dugliga föredrag skulle hållas åt-
minstone någon timme hwarje dag.

— Braheftvdeus högtidliga astäckande
egde i går rum i Brahestad.

Söndagen predika:

J Nikolaikyrkam finsk högmesfa kl. 9 pastor
Hildån7 —- fwensk hömesfa kl. 12 pa-
nor Stenberg; —- finfk aftonfång kl. 6
jemte missions-bön missionär Tolonen.

J Gaml- kyrkan swensk högmessa kl. 9 pastor
Stenberg; — finsk högniessa kl. 12 pastor
Hilden5 —- swensk aftonsång kl. 6 jemte
missionsbön pastor Tötterman.

A gemet-i- finsk. gudstjenstk1. 10.

Wid Georgsgtitaii l2: swensk predikan kl.11
f. m. och 5 e. ni. af H. Rabe.

Gräswiksgatau Mo 12 predikan kl. 7. e.
m. af E. Petterfoii.

J Alliaushnfet (Högbergsg. 22): kl. 11 f. m.
fwensk predikan af C· Boije —- kl. 7
flere talare. Om onsdag kl. 8 swenfk predikan,
af J. A. Karlberg, fredag bibelsamtali
lilla salen kl. 8 e. ni.

Böneftuiider med bibelförklaring
hållas:

Mändag i Stadsmisfionshyddan kl.
7 på finska: pastor Bengelsdorff.

Tisdag i Ganila kyrkaii kl. 6 på swen-
ska: pastor Hilden.

Dnsdag i N ikolaikyrkan kl. 6på finska-
paftor Hildåm

.Fredag i Stadsmisfionshyddan kl

7 på swenska: pastor Bengelsdorff.

Skriftermål :

Lördag i Gamla kyrkan kl. 6 på singa.
» iNikolaikyrkankllspåfwen a.

Folkunga.

Bref till F. Weckobladet.
(Forts. från n:o 35).

Sedan O. farit derifrån, forforo de
nyfrälste att wittna om Herreii Jesus-,
framhållande nödwändigheten af en werk-
lig sinnes-ändring och pånyttfödelse af
Gads helige ande. Wäckelfen fortgick
också derför ganska länge och antog, eme-
dan folket på Sottnnga är kraftfullt,
djekft och oförwäget, en stormande karak-
ter, så att det i sanning der roar niycket
,,buller« och disputerande, men också
mycket ransakande i Gads ord och i det
egna hjertat.

Under denna wäckelfe uttogs ur den
stora iverldskapen eii liten hop för Gud,
fom blifwit stående i sanningen och gått
framåt i det goda.

Detta lyckliga förhållande torde wäl
bero derpå, att de icke blott de första
månaderna togo saken på allwar, utani
enlighet med det apostoliska ordet (2
Petri 1: 10) ivinlagt sig att göra fin
kallelse och utkorelse fast. De hafwa
haft det frälsande ordet (Jak. 1: 21) i
flitigt enfkildt briik samt sammankommit
söndagligen till gemenfani uppbyggelfe i
tro och gudaktighet, hwarwid deras and-
liga gåfwor också få småningom uttveck-
lats. Då de fått besök af någon predi-
kant, hwilket inträffat i regel 3 ä4 gån-
ger om året (på sista tiden något oftare),
så har det ivarit för dem högtids-dagar,
fom de sökt på bästa sätt amoända för
sin förkofraii i tro och helgelfe.

Till en början woro de predikanter,
som besökte ön, föremål för ganska mycken
försmädelse och fiendskap af de mot Gud
fiendtliga och stundom mycket råa männi-
skorna, men deras förföljelfeifwer synes
nu hafiva sioalnat, få att något påtag-
ligare utbrott af fiendskapen mera fällan
förekommer. — De troende på Sottnnga
ha gjort sig bemärkta genom glädje och
frimodighet i tron fanit nit ont sina med-
inenuifkors frälsning, låt mara att det
icke alltid ioarit få ioisligt. Doras in-
flytande har sträckt sig gotiska långt, få
att man kan säga, att deras tro och kär-
lek omtalas på hela Äland. Wi gläd-
jas öfwer den lilla troende församlingen
på Sottnnga och tro, att den i all fin
ringhet har en betydelsefull framtida upp-
gift med affeende på de närliggande öar-
nas ewangelifering. Wi säga icke detta
till deras pris, ty de äro intet, utantill

Gads ära och för att uppwäcka andra
till nit.

På denna ö war det, som ett f. k.
missions-möte war utlyst att hållas sön-
dagen den 15 juli. Det första mötet af -
detta slag på Sottnnga hölls förliden-
sommar. Nysikenheten kanske mera äit
begäret efter Gads ord hade då fört till-
sammans en efter förhållandena ganska
stor skara uppmärksamma åhörare. En
glädje mar det att finna, att intresfet för
mötet i år icke roar mindre än i fjol,
utan tivärtom större och allmännare,
hwartill man kunde sluta deraf att åhö-
rareskaran war betydligt större-

Soni wädret war wackert hölls mötet
under f. m. ute i det fria och började
med ett kort inlednings-tal med anslut-
ning till Ef. 42: 10—12. Derpå hölls
twämie; längre föredrag öfwer Joh. 15:
1—17 och 1 Joh. Z: 1—9, hwarefter
förmiddagens sammankomst afslutades.
På e. m. nödgade regnet oss att utbyta
den löfklädda talareftolen i Gads stora
tempel mot en större bondstuga. Ehuru
det här blef både trångt och warmt, tro
toi, att mötet gjorde en ivinft på utby-
tet, Ty knappast hade dagens möte, oni
sammankomsten hållits ute i det fria,
sått den afslutning, soni det nu fick.
Först hölls en missions-predikan med led-
ning af Luk. 10: 25—37 och derefter
ett nppbyggelfeföredrag öfwer Sal. hög.
w. 6.· 1, 2. Detta föredrag war särde-
les kraftigt och i synnerhet mot flutet
blef predikanteii riktigt ivarm och talade
få, att wårahjertan blefwo brinnande-

Då det sedan bereddes tillfälle för
hwem fom helst, som kände sig dertill
manad, att aflägga något ivittnesbörd om
fin Herre och frälsare eller utgjuta sitt
hjerta i bön och tacksägelse, få reste sig
genast en broder från en aflägssen ö och
sade, att han allwarligt anropat Herren
om minst twå själars frälsning under
mötet, och att han trodde, att han skulle
så bönhörelse. Den ena brinnande bö-
nen och tacksägelsen följde nu den andra
och ett och annat kortare wittuesbörd om
Herren askades. Emellanåt uppftämdes
äfweii någon sång. Mari förnam att en
eld hade kommit in i församlingen och
löpte fråii det ena hjertat till det andra.
Slutligen kom ett wittnesbörd, fom gjorde
ett mycket djupt intryck på —- jag dri-
ftar säga —- hela församlingen. En
tvek, mild, barnsligt okonftlad stämma
lät höra sig, som med ett jublande ut-
tryck i rösten utbraft: »Nu, Herre min
Gud, kan jag icke wara tyst längre, ty
du har frälst min fjäl, och det är så
godt, och derför ioill jag tacka dig! För-
låt, att jag ivarit få tyst om din stora
godhet«, o. s. iv. Det war en yngre
qivinna, som på detta sätt gas luft åt
sina känslor. Derefter nppstämde hon en
mycket tilltalande lofsång. Nu steg gläd-
jen bland Gads barn till jubel. Äfwen
de mest tillbakadragna och ,,bundna" ryck-
tes med något litet ut, från och nppöfwer
sig sjelfan och erforo säkert en oförklar-
lig känsla af frihet och glädje. Flere,
font hittills suttit tysta, kunde nu icke
tiga längre. Meft fäste jag mig wid en
hustru från Kökar, som tackade Gad få
innerligt för att han hade ben-ärat henne
genom all nöd och alla frestelser, få att
hoii ännu roar hans barn. Hoii had
också få bewekaude för sig sjelf, fina
närmaste och alla menniskor-

Hon är en af dem, som på en mycket
mörk trakt, måste wara äfweii i sitt eget
hem en främling och en dåre för Kristi
skull. Meri Jesus kan äfweii under de
fivårafte omständigheter behålla de sina
wid lif. Det war detta, fom blef så
stort för mig, då jag såg och hörde denna
qwinna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:52:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finskwecko/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free